NORRKÖPINGS TIDNINGAR: SD-kommunalråd sålde hemligt försvarsmaterial

2022 11 02

Det sverigedmokratiska kommunalrådet i Norrköping, Christopher Jarnvall, sålde hemligt försvarsmaterial till ett franskbaserat företag, uppger Norrköpings Tidningar.

Försäljningen gav honom en kvarts miljon.

– Jag kan säga så här, hade jag känt till att det var sekretessbelagt hade jag inte lämnat ut det, framhåller han för Norrköpings tidningar, som kommer med avslöjandet.

Jarnvall tillägger:

– Jag hade inte en aning om att det här var känslig information.

Kan ha varit mer pengar

Enligt uppgifter från Försvarsmakten till tidningen kan beloppet, 250 000, ha varit väsentligt högre.

– Ja, det här kontraktet var bara för första kvartalet av 2001. Det ska finnas fler kontrakt, han har säkerligen fått mer pengar, påpekar källan.

Affären ska ha ägt rum i samband med upphandlingen av helikoptrar till det svenska försvaret under 1990-talet som försäljningen ägde rum.

Det nyblivna SD-kommunalrådet jobbade så dags med information inom Försvarsmakten och hade tillgång till dess lokaler. Parallellt drev han en verksamhet som informatör och konsult.

Kommunalrådspost i Norrköping

Christopher Jarnvall, förstanamn på valsedlarna, och hans SD nådde framgångar i kommunvalet i Norrköping. Men precis som i regeringen finns inte partiet med i det kommunala styret. Däremot ger man sitt stöd till de tre partier som kommer att leda kommunen den kommande mandatperioden: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Dock såg Jarnvall när det nya kommunstyret presenterades att det var naturligt att partiet skulle ha en kommunalrådspost i Norrköping.

– Det är viktigt, för då är vi ju med och styr på riktigt, framhöll han för SR.

Jarnvall fick sin önskan igenom och är i dag ett av en handfull kommunalråd.

Han har också gjort sig ett namn såsom programledare för SD:s partikanal Riks.

Foto: Arkiv

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen