SD gör som Trump – går fram med samma förslag

2025 03 21

Donald Trump vill att USA tar över Gazaremsan.

Chockbeskedet från den amerikanska presidenten kom i februari.

I Trumps planer ingår dessutom att två miljoner palestinier i Gaza ska flyttas permanent från området, enligt förslaget till Egypten och Jordanien.

– Jag tycker inte att folk ska återvända till Gaza, sade Trump enligt CNN vid tillfället.

SD lämnar samma förslag

Nu går Sverigedemokraterna fram med samma förslag.

I EU-parlamentet har partiet lämnat in en uppmaning till rådet att instruera Europeiska utrikestjänsten, EEAS, att “fullt ut stödja de diplomatiska ansträngningarna” från USA att flytta palestinier från Gaza till just Egypten och Jordanien.

Enligt förslaget skulle det minska migrationstrycket från området.

– Jag tror att det är det som behövs. Det har varit konflikt där nere sedan slutet av 40-talet, och man har inte kommit någonstans, säger Dick Erixon (SD), EU-parlamentariker, till Aftonbladet.

Inspirerat av Trump

På en fråga om det gäller alla palestinier säger Dick Erixon att detaljerna inte är klara.

Han förklarar också att det i förslaget inte ingår någon ambition om ett så kallat “Trump Gaza”, en referens till den kontroversiella AI-video som Trump delade i slutet av förra månaden.

I videon syns bland annat hur Gaza förvandlas från spillror av förstörda byggnader till en slags Dubaikopia och en AI-genererade versioner av Trump, Elon Musk och den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu som solar sig i glansen.

Däremot är förslaget inspirerat av Donald Trump, säger Dick Erixon.

– Det har väl varit i samband med den diskussionen den här möjligheten har uppstått på den internationella nivån. Och det är det som vi fastnat för, att det är bra om man kan göra det.

Kallats för etnisk rensning

Jonas Sjöstedt (V) säger att han chockas av förslaget och kallar det “etnisk rensning”.

Även när Trump gick fram med förslaget fick det hård kritik, både från omvärlden och inifrån USA.

– Trumps förslag att driva ut två miljoner palestinier från Gaza och ta “äganderätten” med våld, om nödvändigt, är helt enkelt etnisk rensning me dett annat namn, sade exempelvis Chris van Hollen, demokratisk senator i Maryland, enligt The Guardian.

– Om det palestinska folket någonsin på något sätt med tvång fördrivs från Gaza skulle detta brott mot mänskligheten utlösa en omfattande konflikt, vara den sista spiken i folkrättens kista och förstöra det som finns kvar av vår nations internationella image och ställning, har även den muslimska medborgarrättsrörelsen Council on American Islamic Relations framfört i ett uttalande.

Foto: Gage Skidmore, Flickr

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen