SD går ut med tungt hot kopplat till Viktor Orbán

2024 02 10

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers vill inte att den ungerska premiärministerns Viktor Orbáns parti Fidesz går med i EU-gruppen ECR.

Det framhåller han i en skriftlig kommentar till tidningen Politico. 

SD hotar att lämna EU-gruppen om Orbáns parti går med. 

– Orbáns och Morawieckis (Polens tidigare premiärminister) kommentarer har tvingat oss att utvärdera våra alternativ, bland annat hur man säkerställer att ECR förblir en atlantistisk och Putin-kritisk grupp, samt vilka andra alternativ som finns för konservativa partier som har en regeringsposition.

Det uppger Charlie Weimers för Politico.

Hotar att lämna

Orbán har själv öppet uttryckt en önskan att gå med i ECR, en grupp där bland annat Sverigedemokraterna, Giorgia Melonis Italiens bröder och polska Pis ingår.

Mateusz Morawiecki har även sagt att han är öppen för att ta in Fidesz.

Tredje största

Det finns tolv parlamentsledamöter från Fidesz i Europaparlamentet.

Enligt Politico skulle ECR kunna bli den tredje största gruppen i Europaparlamentet efter valet i juni.

Det skulle ge gruppen mer inflytande att påverka, samtidigt som det sätter press på EU-kommissionen.

En splittring av gruppen skulle dock hindra dessa chanser.

Därför säger SD nej

Charlie Weimers är tydlig med varför han inte vill att Ungerns parti ska gå med i gruppen.

– I Norden har bilden av Ungern blivit allvarligt skadad av de val som gjorts sedan den fullskaliga ryska invasionen började, inklusive oviljan att ratificera Sveriges Nato-ansökan, säger Weimers.

Wimers är inte den enda som ställer sig kritisk mot att partiet vill gå med i gruppen.

– Hans (Orbáns) parti måste ändra ståndpunkt om Rysslands Ukrainas aggression, säger den lettiske parlamentsledamoten Roberts Zīle, en toppfigur i ECR, och parlamentets vicepresident, till Politico.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet respektive President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen