JUST NU: SD går till ministerangrepp

2023 01 26

Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen går till angrepp mot ministrarnas budskap under en pressträff om klimatpolitiken.

På pressträffen meddelade Busch och Pourmokthari att regeringen vill att Sverige ska ha som mål att ”ta utsläppen hela vägen till nettonoll” till år 2045.

Helt fel enligt Sverigedemokraterna.

– Vi noterade i går kväll att det är fel. Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, säger Martin Kinnunen till Altinget.

Fick en annan version

Martin Kinnunen framhåller att Sverigedemokraterna i förväg fick ta del av presentationen till pressträffen.

Men enligt Kinnunen fick SD en annan version som inte innehöll målet om nettonollutsläpp.

– Samarbetet fungerar jättebra kring det politiska. Inom energi- och klimat har jag enbart fått positiva reaktioner. Men som sagt, det här är märkligt faktiskt, att man använder det här kommunikationsmaterialet för att presentera Tidöprojektet, säger han till Alltinget.

Svarat på kritiken

Klimatminister Romina Pourmokhtari har svarat på SD-kritiken.

Hon hänvisar till klimatlagen som bland annat innehåller direktiv om att nettonollutsläpp ska uppnås 2045.

– Det är en lag som har röstats igenom av Sveriges riksdag. När vi igår presenterade Tidöavtalet så kan det vara så att vissa ledamöter anser att man inte ska gå in på andra delar av klimatpolitiken, säger ministern enligt SvD.

”Marionettregering”

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi ställer sig frågande kring vad SD-kritiken innebär för regeringens klimatpolitik.

Hon kommenterar Martin Kinnunens utspel i ett inlägg på Twitter:

– Marionettregeringen får bakläxa av SD - så vad gäller? Står den här regeringen bakom Sveriges klimatmål eller inte?

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Historiskt steg för Sverige” – enorma lager upprättas

2025 10 14

I början av 2000-talet avvecklades de sista lagren.

Nu ska de återinföras. Beredskapslager för spannmål ska upprättas i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, meddelar regeringen.

Ett ”historiskt steg”, enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

– Vi går nu från förberedelser till konkret upphandling av beredskapslager. Det här är ett historiskt steg i återuppbyggnaden av svensk livsmedelsberedskap. Målet på sikt är att det ska finnas beredskapslager över hela landet, dels av spannmål som kan bli mat på tallriken, dels av insatsvaror som säkerställer att vi kan upprätthålla vår inhemska produktion, säger han.

Så här fungerar det

De nya beredskapslagren bygger på en överenskommelse mellan staten och flera företag inom spannmålssektorn. Enligt upplägget kommer staten att köpa upp en viss mängd spannmål från företagen och betala löpande för att hålla den omsatt. Den inköpta mängden spannmål ska alltid finnas tillgängligt för befolkningen vid behov.

Regeringen uppger att lagringen av spannmål ska börja under våren. Att de första beredskapslagren etableras i de norra delarna av landet är ingen slump, menar ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Norra Sverige är militärstrategiskt viktigt och särskilt prioriterat för totalförsvaret. Det är ingen slump att det är här som de första stegen tas mot etablerandet av beredskapslager för spannmål, vilket i grunden handlar om att befolkningen ska kunna sätta mat på bordet även i allvarstider, säger han.

– Ett viktigt steg tas i dag och ett än mer angeläget arbete tar nu vid, först i de fyra nordligaste länen och sedan i resten av landet.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas 

FAKTA: Sveriges avskaffande av beredskapslagren

- Under andra världskriget byggde Sverige stora lager fyllda med förnödenheter som skulle plockas fram om krisen kom.

- Denna typ av beredskapslager avvecklades efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet. Besluten togs bland annat mot bakgrund av en förändrad hotbild på 90-talet efter kalla krigets slut samt Sveriges inträde i EU:s inre marknad.

- Lagren med livsmedel, råvaror och andra produkter avvecklades, liksom andra beredskapsförberedelser som inte längre ansågs meningsfulla. Vissa beredskapsförmågor har dock upprätthållits, till exempel vad gäller skyddsrum, reservfunktioner inom radio och tv, elförsörjningen och inom elektroniska kommunikationer.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

LÄS OCKSÅ: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri 

Arkivfoto: Wonderlane

Text: Redaktionen