SD med i gemensamt förslagspaket med M-KD-L

2021 10 12

Nu går Moderaterna, KD, SD och Liberalerna ut med 20 gemensamma förslag mot brottsligheten.

De fyra partierna som tillsammans utgör det regeringsunderlag som statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) kan komma att regera med vid en eventuell valseger 2022 gör ett utspel på DN Debatt.

De fyra går samman

Utspelet handlar om brottsligheten.

– Socialdemokraterna och Miljöpartiet har misslyckats med att stoppa den grova kriminaliteten. Vi söker stöd i riksdagen för 20 förslag för att vända utvecklingen, skriver Moderaternas Johan Forssell, SD:s Adam Marttinen, KD:s Andreas Carlson och Liberalernas Johan Pehrson som alla har rollen som rättspolitisk talesperson för sina respektive partier.

Förslag mot brottsligheten

Bland de 20 stycken förslagen märks bland annat följande:

1, Inför en möjlighet till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella.

2, Utvisa fler gängkriminella.

3, Skärp straffen kraftigt för gängkriminella.

4, Skärp straffen som är typiska för gängbrottslighet.

6, Inför anonyma vittnen.

9, Inför nya straffet vistelseförbud.

13, Öka antalet poliser med en särskild lönesatsning.

14, Fler övervakningskameror.

20, Stärk föräldraansvaret.

ANALYS

Att både SD och L är med i utspelet visar på en speciell styrka för M-KD-SD-L-sidan som Lag Löfven saknar – och det är att Team Ulf är mer samspelt och har lättare att komma överens jämfört med andra sidan där Centern vägrar att acceptera Vänstern. Splittringen på vänstermitten-sidan är en betydande svaghet inför valåret och det är något som M-SD-KD-L nu riktar in sig på allt mer.

Sannolikt kommer utspelet att följas av fler gemensamma utspel där M-SD-KD-L gör gemensam sak.

Utspelet kommer bara timmar före kvällen stora TV-debatt och det indikerar att Ulf Kristersson i kvällens debatt kan komma att gå till attack mot splittringen på den andra sidan.

[yop_poll id="756"]

JUST NU: Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Text: Redaktionen

Glädjebesked för 300 000 svenska hushåll – från och med måndag

2025 11 29

Många svenska villaägare drömmer om att renovera eller bygga ut.

Men ofta står krångliga bygglovsansökningar och byråkrati i vägen.

Många avstår därför, men det är också många hushåll som struntar i att ansöka om bygglov och gör slag i sak ändå.

Hela 300 000 svenskar har byggt utan bygglov, enligt en färsk undersökning från Sifo.

Men på måndag förändras reglerna och det blir fritt fram att genomföra enklare renoveringar utan krånglig byråkrati och ansökningar.

De nya reglerna

Från och med den 1 december ändras reglerna, för att förenkla för svenska hushåll.

– Otydliga regler är uppenbarligen ett hinder som gör att många pausar sina planer eller tar genvägar, säger arkitekt Audingas Sumskas, i ett uttalande.

De nya reglerna gäller för en- och tvåbostadshus och innefattar flera olika renoveringsåtgärder.

– Att genomföra fasadändringar, som att installera takfönster eller måla, blir till exempel bygglovsfritt. Tröskeln sänks alltså rejält för många husägare, säger Audingas Sumskas.

– När fler åtgärder blir bygglovsbefriade minskar inte bara det administrativa krånglet, utan processen blir också enklare och snabbare för den som planerar att bygga.

Får konsekvenser

Många upplever bygglovsreglerna som svåra att förstå, vilket får konsekvenser för hushållen.

– Det finns också många svenskar som säkert inte ens varit medvetna om att bygglov krävs för vissa åtgärder. Men för de som avstått att göra ändringar på sin bostad är det viktigt att denna information når fram, säger Audingas Sumskas.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Siffror från undersökningen

Här är några siffror från Sifos undersökning om svenskarnas relation till bygglov.

- 25 procent av Sveriges husägare har byggt eller övervägt att bygga utan bygglov.

- 9 procent har faktiskt byggt utan bygglov.

- 37 procent tycker att det finns för många bygglovsregler.

- 12 procent har avstått från att renovera på grund av osäkerhet kring regler.

- 26 procent av husägarna nationellt tycker att bygglovsreglerna är svåra att förstå. Högst andel är det i Stockholm.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen