SD med i gemensamt förslagspaket med M-KD-L

2021 10 12

Nu går Moderaterna, KD, SD och Liberalerna ut med 20 gemensamma förslag mot brottsligheten.

De fyra partierna som tillsammans utgör det regeringsunderlag som statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) kan komma att regera med vid en eventuell valseger 2022 gör ett utspel på DN Debatt.

De fyra går samman

Utspelet handlar om brottsligheten.

– Socialdemokraterna och Miljöpartiet har misslyckats med att stoppa den grova kriminaliteten. Vi söker stöd i riksdagen för 20 förslag för att vända utvecklingen, skriver Moderaternas Johan Forssell, SD:s Adam Marttinen, KD:s Andreas Carlson och Liberalernas Johan Pehrson som alla har rollen som rättspolitisk talesperson för sina respektive partier.

Förslag mot brottsligheten

Bland de 20 stycken förslagen märks bland annat följande:

1, Inför en möjlighet till proaktiv hemlig avlyssning och dataavläsning mot gängkriminella.

2, Utvisa fler gängkriminella.

3, Skärp straffen kraftigt för gängkriminella.

4, Skärp straffen som är typiska för gängbrottslighet.

6, Inför anonyma vittnen.

9, Inför nya straffet vistelseförbud.

13, Öka antalet poliser med en särskild lönesatsning.

14, Fler övervakningskameror.

20, Stärk föräldraansvaret.

ANALYS

Att både SD och L är med i utspelet visar på en speciell styrka för M-KD-SD-L-sidan som Lag Löfven saknar – och det är att Team Ulf är mer samspelt och har lättare att komma överens jämfört med andra sidan där Centern vägrar att acceptera Vänstern. Splittringen på vänstermitten-sidan är en betydande svaghet inför valåret och det är något som M-SD-KD-L nu riktar in sig på allt mer.

Sannolikt kommer utspelet att följas av fler gemensamma utspel där M-SD-KD-L gör gemensam sak.

Utspelet kommer bara timmar före kvällen stora TV-debatt och det indikerar att Ulf Kristersson i kvällens debatt kan komma att gå till attack mot splittringen på den andra sidan.

[yop_poll id="756"]

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar.

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen