Sätter ned foten – här är kriskraven Sverige inte klarar

2023 05 02

Sverige måste rycka upp sig när det kommer till landets beredskap att stå emot kris och krig.

För närvarande håller inte Sveriges förutsättningar för att hantera krissituationer. Det bedömer landets länsstyrelser enligt en stor undersökning av Sveriges Radio.

Specifikt gäller bristerna det svenska civilsamhället som för närvarande inte duger, givet att Sverige kommer att gå med i Nato.

– Vår mångåriga satsning på en hög krisberedskap mallar väldigt bra in i Natostrukturen, men det är också så att vi har mycket kvar att göra, säger Leif Gustavsson som är beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Måste utöka lager

Leif Gustavsson lyfter framför allt de svenska försörjningssystemen som inte är så pass robusta som det egentligen behövs, till exempel när det gäller el och mat.

Flera andra behov lyfts också upp. Bland annat måste lagren av medicin, vårdmaterial och bränsle utökas. 

Man måste också se till att nödvändig information finns på fysiska papper vid händelse av att el eller digitala uppkopplingar slås it.

"Måste kunna verka i krig"

Ansvaret för ovanstående ligger på kommunerna.

Och de behöver mer resurser, konstaterar Jennie Berg på Länsstyrelsen Gävleborg.

– Det handlar om att vi behöver stärka kommunerna ännu mer för att de ska kunna verka i en kris eller ytterst i ett krig, säger hon till SR.

Större tillgänglighet och service

Sverige måste också bli bättre på att hjälpa militära transporter genom landet och ha bättre tillgänglighet och service för utländsk militär eller personal som besöker Sverige.

Det är bland annat detta man nu övar på under den stora övningen Aurora.

Och grundförutsättningarna bedöms ändå som goda, enligt Leif Gustavsson.

– Jag tror att vi kan bidra till Nato. Vi kommer inte bara in som den som behöver hjälp.

Utesluter inte Ukrainascenario

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lade förra året fram flera förslag för hur Sverige måste förbereda sig för krig.

Det gällde då i synnerhet civilförsvaret.

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här, framhöll myndigheten i en rapport.

Återinföra civilplikt

Några av åtgärderna som MSB vill se är följande:

- Återinförd civilplikt

- Upprustning av skyddsrum

- Fler bränsledepåer

Läs hela artikeln här: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen