Sätter ned foten – här är kriskraven Sverige inte klarar

2023 05 02

Sverige måste rycka upp sig när det kommer till landets beredskap att stå emot kris och krig.

För närvarande håller inte Sveriges förutsättningar för att hantera krissituationer. Det bedömer landets länsstyrelser enligt en stor undersökning av Sveriges Radio.

Specifikt gäller bristerna det svenska civilsamhället som för närvarande inte duger, givet att Sverige kommer att gå med i Nato.

– Vår mångåriga satsning på en hög krisberedskap mallar väldigt bra in i Natostrukturen, men det är också så att vi har mycket kvar att göra, säger Leif Gustavsson som är beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Måste utöka lager

Leif Gustavsson lyfter framför allt de svenska försörjningssystemen som inte är så pass robusta som det egentligen behövs, till exempel när det gäller el och mat.

Flera andra behov lyfts också upp. Bland annat måste lagren av medicin, vårdmaterial och bränsle utökas.

Man måste också se till att nödvändig information finns på fysiska papper vid händelse av att el eller digitala uppkopplingar slås it.

"Måste kunna verka i krig"

Ansvaret för ovanstående ligger på kommunerna.

Och de behöver mer resurser, konstaterar Jennie Berg på Länsstyrelsen Gävleborg.

– Det handlar om att vi behöver stärka kommunerna ännu mer för att de ska kunna verka i en kris eller ytterst i ett krig, säger hon till SR.

Större tillgänglighet och service

Sverige måste också bli bättre på att hjälpa militära transporter genom landet och ha bättre tillgänglighet och service för utländsk militär eller personal som besöker Sverige.

Det är bland annat detta man nu övar på under den stora övningen Aurora.

Och grundförutsättningarna bedöms ändå som goda, enligt Leif Gustavsson.

– Jag tror att vi kan bidra till Nato. Vi kommer inte bara in som den som behöver hjälp.

Utesluter inte Ukrainascenario

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, lade förra året fram flera förslag för hur Sverige måste förbereda sig för krig.

Det gällde då i synnerhet civilförsvaret.

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här, framhöll myndigheten i en rapport.

Återinföra civilplikt

Några av åtgärderna som MSB vill se är följande:

- Återinförd civilplikt

- Upprustning av skyddsrum

- Fler bränsledepåer

Läs hela artikeln här: MSB förbereder inför krig i Sverige – föreslår flera åtgärder

Foto: Joel Thungren / Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu.

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen