Sätter in extraflyg – svensk rusning till två resmål

2024 09 02

Svenska folket vallfärdar utomlands.

Det indikerar Apollos senaste statistik över antalet resebokningar under höstlovet.

Åtta av tio resor är redan sålda, uppger resebolaget.

Nu tvingas Apollo agera.

För att möta den höga efterfrågan sätter resebolaget in extraflyg till två populära resmål.

I oktober kommer extraflyg att gå till Cran Canaria och Fuerteventura som tillhör den spanska ögruppen Kanarieöarna.

”Finns inget bättre”

Tre extra avgångar från Arlanda sätts in i oktober. Samtliga linjer trafikeras av flygbolaget Braathens International Airways.   

Det första extraflyget avgår från Arlanda till Gran Canaria den 17 oktober. Därefter blir det två extraflyg under skolornas höstlov, ett till Fuerteventura med avgång den 23 oktober och ett till Gran Canaria med avgång den 24 oktober.

– Det finns inget bättre än att kunna utöka sitt utbud på grund av ökad efterfrågan! Gran Canaria och Fuerteventura är två av våra absolut mest populära resmål under höst och vinter, så vi är glada att ännu fler nu får möjlighet att njuta av allt som dessa mångsidiga öar har att erbjuda, säger Martina Krantz, pressansvarig på Apollo. 

Räntesänkningen avgörande

Resebolaget Ving rapporterar om en liknande situation.

I slutet av augusti meddelande bolaget att försäljningen av höstlovsresor ökat med 42 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Många passade på att boka sin resa efter Riksbankens sänkning av styrräntan den 20 augusti.

– Det är tydligt att det bästa sättet för många att komma över sin ”post vacation blues” är att försäkra sig om en resa till varmare breddgrader i höst och vinter, vilket senaste veckornas uppsving är ett tydligt tecken på. Under gårdagen rusade resebokningarna med 21 procent jämfört med förra tisdagen efter Riksbankens räntesänkning. Beskedet var minst sagt uppskattat och efterlängtat, i synnerhet bland barnfamiljerna, kommenterade Claes Pellvik, kommunikationschef Ving.

Foto: S Grochowicz

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen