Strejk på SAS – här är kravet från personalen

2024 08 23

SAS kabinpersonal går ut i strejk.

Beskedet kommer från medlemmarna i det norska kabinfacket på fredagsmorgonen.

Anledningen är oenighet om såväl arbetsvillkor och löner, enligt Martinus Røkkum, chef för SAS Norge Cabin Association.

– SAS har inte varit villiga att tillmötesgå oss på något av våra krav. Vi hade därför inget annat val än att gå ut i strejk, säger han enligt Aftenposten.

Nya kravet

Enligt facket kommer samtliga SAS-flygningar på kort sikt att påverkas. Flygplanen kommer tills vidare att hållas på land fram till dess att kraven accepteras.

Dag-Einar Sivertsen, förbundssekreterare i Fellesforbundet, menar att kabinpersonalen har ställt “rimliga krav på två lediga helger i månaden”.

– För att kunna upprätthålla ett minimum av socialt liv och en daglig måltidsrast någonstans annat än vid passagerarnas hamnkö, säger han enligt Dagbladet och tillägger:

– SAS har avvisat alla krav och vill att kabinpersonalen ska fortsätta arbeta under förhållanden som inte är förenliga med norskt arbetsliv.

Över 100 personer

Totalt är det över 100 medlemmar från SAS-personalen som går ut i strejk.

Sivertsen framhåller att kabinpersonalen under lång tid har tvingas bära en stor del av den börda som nedskärningarna inom SAS har inneburit.

Kriserna som avlöst varandra har ställt nya och orimliga krav på flexibilitet, lönesänkningar och oförsvarliga arbetsvillkor, menar facket.

– Det räcker, säger Sivertsen.

Tjänar 26 500 kronor

Ingångslönen för en kabinanställd i SAS ligger idag på 27 500 norska kronor, motsvarande 26 500 svenska kronor, och det utgår inga tillägg för kvälls- natt eller helgarbete, enligt förbundssekreteraren.

– Vårt folk i stugorna är helt enkelt trötta. Gränsen för mer flexibilitet är för längesedan sprängd, säger Sivertsen.

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen