Strejk på SAS – här är kravet från personalen

2024 08 23

SAS kabinpersonal går ut i strejk.

Beskedet kommer från medlemmarna i det norska kabinfacket på fredagsmorgonen.

Anledningen är oenighet om såväl arbetsvillkor och löner, enligt Martinus Røkkum, chef för SAS Norge Cabin Association.

– SAS har inte varit villiga att tillmötesgå oss på något av våra krav. Vi hade därför inget annat val än att gå ut i strejk, säger han enligt Aftenposten.

Nya kravet

Enligt facket kommer samtliga SAS-flygningar på kort sikt att påverkas. Flygplanen kommer tills vidare att hållas på land fram till dess att kraven accepteras.

Dag-Einar Sivertsen, förbundssekreterare i Fellesforbundet, menar att kabinpersonalen har ställt “rimliga krav på två lediga helger i månaden”.

– För att kunna upprätthålla ett minimum av socialt liv och en daglig måltidsrast någonstans annat än vid passagerarnas hamnkö, säger han enligt Dagbladet och tillägger:

– SAS har avvisat alla krav och vill att kabinpersonalen ska fortsätta arbeta under förhållanden som inte är förenliga med norskt arbetsliv.

Över 100 personer

Totalt är det över 100 medlemmar från SAS-personalen som går ut i strejk.

Sivertsen framhåller att kabinpersonalen under lång tid har tvingas bära en stor del av den börda som nedskärningarna inom SAS har inneburit.

Kriserna som avlöst varandra har ställt nya och orimliga krav på flexibilitet, lönesänkningar och oförsvarliga arbetsvillkor, menar facket.

– Det räcker, säger Sivertsen.

Tjänar 26 500 kronor

Ingångslönen för en kabinanställd i SAS ligger idag på 27 500 norska kronor, motsvarande 26 500 svenska kronor, och det utgår inga tillägg för kvälls- natt eller helgarbete, enligt förbundssekreteraren.

– Vårt folk i stugorna är helt enkelt trötta. Gränsen för mer flexibilitet är för längesedan sprängd, säger Sivertsen.

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Tidöpartierna är överens om en ny ekonomisk plan.

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen