JUST NU: Säpo varnar – Ryssland avlyssnar svenska mobiler

2022 04 04

Säkerhetspolisen mobiliserar för att kunna stå emot ökat ryskt spionage på svensk mark.

Det ryska spionaget i Sverige ökar på nytt, rapporterar Sveriges Radio i natt.

Ryska agenter

Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) tvingas nu myndigheten lägga i ytterligare en växel för att för att både förhindra och störa pågående spionage som ryska agenter bedriver i Sverige.

– Det handlar bland annat om att försöka störa de underrättelseofficerare som finns i landet, säger Daniel Stenling, som är chef för kontraspionaget på Säpo, till SR.

Avlyssnar mobiler

Enligt Stenling använder sig de ryska spionerna av en mängd olika omfattande tekniska verktyg för att lägga vantarna på viktig myndighetsinformation. Bland annat bedriver man signalspaning och lyssnar av mobiltelefoner.

Främst handlar det om att säkra uppgifter om Sveriges försvar och forskning, men Säpo säger att man även är angelägna om att följa hur politiker och andra beslutsfattare tänker i särskilda frågor.

Hundratals spioner

Förekomsten av ryskt spionage mot Sverige har ökat de senaste åren. I november uppgav Säpo att det fanns hundratals spioner på plats i landet, enligt SVT.

– Vi vet att var tredje rysk diplomat jobbar under det vi kallar diplomatisk täckmantel och egentligen arbetar åt någon av Rysslands underrättelsetjänster, sade Daniel Stenling enligt DN i höstas.

Maskerade företag

Enligt Säpos uppgifter till SR är dock spionaget betydligt mer omfattande än så. Utöver “diplomater” handlar det även om spioner som tillfälligt reser in i landet.

En del spionage maskeras också i vad som framstår som legitim företagsverksamhet.

Intensifierat arbete

När den säkerhetspolitiska utvecklingen har spänts ytterligare sedan Rysslands invasion av Ukraina har också det ryska intresset för Sveriges angelägenheter intensifierats, precis som Säpos arbete för att stå emot spionaget.

– Det gäller att vara extra uppmärksam i rådande läge, sade Anna Sjöberg, operativ chef på Säkerhetspolisen, i mitten av mars.

Säkerhetshotande konspirationer

Enligt myndighetens hemsida arbetar Säpo aktivt med att analysera utländskt spioneri och säkerhetshotande konspirationer.

– Konspirativt beteende är en naturlig del i spioneri för att ge omgivningen en falsk bild av vad som verkligen pågår, som till exempel att använda falska namn eller täckbefattningar, framhäver Säpo.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


Nya bolåneregler införs 1 september – gäller hos alla banker

2024 08 30

Från och med 1 september börjar nya bankregler att gälla i Sverige.

Den kund vill byta bank, till exempel för att räntan är bättre hos en annan bank, måste ha ett amorteringsunderlag för att ett byte överhuvudtaget ska vara möjligt.

Fram till nu har ett sådant underlag ofta inte kunnat erbjudas digitalt och därmed förhalat bytet för många kunder.

Det kommer nu att förändras.

Från och med månadsskiftet träder nya regler i kraft som ställer krav på att amorteringsunderlaget ska lämnas skyndsamt.

Inga onödiga dröjsmål får längre ske.

– Finansinspektionen har nu beslutat att banker och andra bolåneföretag både ska kunna ta emot en begäran om amorteringsunderlag och lämna underlaget till kunden digitalt, och på andra lämpliga sätt, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Försvårat för kunderna

Enligt Finansinspektionen, FI, handlar det om en konkret åtgärd för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden.

– Kunder upplever att det kan vara svårt att påverka sin situation och att det kan vara besvärligt att flytta sitt bolån. En orsak bedöms vara att långivarna av olika anledningar försenar eller försvårar för kunderna att få ut amorteringsunderlaget, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

Ökar konkurrensen

Digitala underlag bedöms kunna öka rörligheten och på så sätt även konkurrensen bankerna emellan.

Utrymmet för att bankerna ska kunna missbruka kundernas beroende av amorteringsunderlaget minskar också.

Den mindre banken Landshypotek Bank, som var en av de första att erbjuda en helt digitaliserad bolåneprocess, är en av aktörerna som välkomnar beskedet.

Man understryker att kunder under lång tid upplevt problem med att vissa banker “sinkar processen” med att överlämna amorteringsunderlaget och därmed försvårar bytet.

– Nu införs äntligen de nya kraven om en enhetlig digitaliserad och snabbare hantering av amorteringsunderlagen. 

– Det snabbar upp och förenklar en procedur som många gånger tagit allt för lång tid och hämmat möjligheten för kundens aktiva val. Vi och flera med oss har påpekat det här i flera år och nu äntligen ser vi införda krav för en förändring, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla som betalar med kontanter

2024 08 30

En stor majoritet av Sveriges butiker tar fortfarande emot kontanter.

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. 

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.  

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.  

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. 

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen