Nu bekräftar Säkerhetspolisen (Säpo) uppgifterna.

– Säkerhetspolisen kan konstatera att den iranska regimen använder sig av kriminella nätverk i Sverige för att utföra våldshandlingar mot andra stater, grupper eller personer i Sverige som uppfattas som ett hot, framhåller man i ett uttalande.

Vidare uppger Säpo att den iranska regimen och dess säkerhetstjänster även har riktat sin säkerhetshotande aktivitet mot representanter för andra stater, däribland Israel och judiska intressen.

– Det kan handla om att skada israeliska och judiska intressen, mål och verksamheter i Sverige.

Varnar: Kan slå till mot Sverige

På en pressträff bekräftas uppgifterna även av Daniel Stenling, som är chef för kontraspionage på Säkerhetspolisen

 – Det här kan vara mycket unga individer, till och med barn, som kan komma att utföra säkerhetshotande verksamheter i Sverige, säger han enligt Aftonbladet.

På frågan om Iran har viljan och förmåga att slå till mot Sverige, svarar Stenling:

– Vår bedömning är att de har både avsikt och förmåga att göra det i Sverige.  

Avvärjt flera attentat

Enligt Mossad har Iran beordrat minst två attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Det första inträffade i januari när en handgranat kastades mot ambassaden. Den israeliska underrättelsetjänsten uppger att det svenska kriminella nätverket Foxtrot utförde attentatet på uppdrag av Iran. Några månader senare, i mitten av maj, uppges det kriminella Rumba-nätverket utfört ännu ett attentat mot ambassaden, då flera skott avlossades mot byggnaden.

Säpo bekräftar att Iran har beordrat attentat på svensk mark.

– I Sverige har Säkerhetspolisen under senare år hanterat flera konkreta fall där attentatsplaner med koppling till iranska säkerhetstjänster avvärjts, där bland annat kriminella nätverk använts som ombud, framhåller myndigheten.

Vidare uppger Säpo att man vidtagit åtgärder och kommer tillsammans med Polismyndigheten att fortsätta vidta åtgärder för att ”förhindra, avvärja och reducera Irans möjligheter att bedriva säkerhetshotande verksamhet”.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen