Säpo varnar för ny konflikt

2024 08 14

Det spända säkerhetsläget i världen kan få allvarliga konsekvenser för Sverige.

Det varnar Säkerhetspolisen (Säpo) för i en ny bedömning av terrorhotet mot Sverige.

Säpo pekar i synnerhet på det mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern.

– Det kan utvecklas på ett sätt som får allvarliga konsekvenser, även på terrorhotet i eller mot Sverige, framhåller Säkerhetspolisen i ett uttalande.

– Terrorism måste här ses i en geopolitisk kontext där storpolitiska beslut och det allmänna säkerhetsläget är omständigheter som i en förlängning kan påverka viljan att begå attentat i eller mot vårt land.

”Legitimt mål”

Nationellt center för terrorhotbedömning, NCT, fastlår att Sverige inte längre på samma sätt står i fokus för våldsbejakande islamistisk propaganda.

Men som en del av västvärlden betraktas Sverige alltjämt som ett legitimt mål för islamistisk terror.

– Vad vi sett, det senaste året inte minst, är att läget kan förändras mycket snabbt och att nya hotbilder kan uppstå. Alla berörda samhällsaktörer måste fortsätta att arbeta långsiktigt med uthålliga åtgärder för att förebygga och minska risken för terrorattentat i Sverige och mot svenska intressen, säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen, i ett uttalande.

Terrorhotnivån oförändrad

Under onsdagen meddelar även Säpo att terrorhotnivån mot Sverige ligger kvar på en fyra på en femgradig skala.

– Hoten vi ser i dag är komplexa, förändras snabbt och är därmed mer svårbedömda – de går in i varandra och byggs därigenom på och förstärks. Vi är inte i ett läge där vi kan sänka garden, säger Fredrik Hallström.

Fakta: Terrorhotnivåns skala

- Hotnivåskalan består av fem nivåer där den lägsta nivån (1) är inget identifierat hot och den högsta (5) innebär ett mycket högt hot. Varje nivå har ett brett spektra, vilket innebär att variationer kan ske inom respektive nivå. Till exempel innebär förhöjt hot (3) att det finns aktörer med både avsikt och förmåga, dvs. att ett terrorattentat kan komma att ske.

Nivåstegen i hotnivåskalan är följande:

- inget identifierat hot (1)

- begränsat hot (2)

- förhöjt hot (3)

- högt hot (4)

- mycket högt hot (5)

Källa: Säpo

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen