Säpo ger besked om terrorhotnivån

2023 02 01

Terrorhotnivån för Sverige förblir oförändrad.

Nivån är sedan tidigare förhöjd till en trea på en femgradig skala.

Men den förblir oförändrat – trots de senaste varningarna från regeringen och Myndigheten för psykologiskt försvar.

Terrorhotsnivån påverkas i regel inte av enskilda händelser. Bedömningen är långsiktigt.

– Man ska understryka att när det kommer till attentatshotet är det individers avsikt och förmåga vi bedömer. Det jobbar vi med hela tiden och vi arbetar intensivt och kontinuerligt för att skydda Sverige från den här typen av händelser, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo, till SVT Nyheter.

Samtidigt betonar han att Säpo följer utvecklingen noga.

– Säkerhetspolisen följer naturligtvis utvecklingen noga i vår omvärld. Vi kan konstatera att den situation som råder bedömer vi som problematisk och kan vara hotdrivande.

Varningen

Mikael Tofvesson, avdelningschef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar, varnade under tisdagskvällen för att utländska aktörer försöker sprida idén om att Sverige är ett legitimt mål för terroristdåd.

Hotbilden mot Sverige är allvarligare än tidigare, underströk Tofvesson på en gemensam pressträff med statsminister Ulf Kristersson (M).

Fredrik Hultgren-Friberg konstaterar att Säpo delar Mikael Tofvessons bedömning.

– Vi vet från tidigare erfarenheter att individer i extremistmiljöerna påverkas av händelser i omvärlden och deras avsikt att begå attentat kan påverkas av den här typen av händelser, säger han till SVT Nyheter.

Säpos arbete mot terrorism och extremism

Så skriver Säpo:

- Terrorism och annan ideologiskt motiverad brottslighet syftar till att skada Sverige som stat, injaga fruktan i befolkningen och destabilisera demokratin.

- Denna typ av brottslighet utgör ett allvarligt hot mot den svenska samhällsordningen.

- En av Säkerhetspolisens främsta uppgifter är därför att motverka terrorism och våldsbejakande extremism.

- För Säkerhetspolisen är det ointressant huruvida en åsikt i sig är extrem eller radikal. Att få tycka vad man vill utgör kärnan i vår demokrati. Utifrån Säkerhetspolisens uppdrag är det i frågan om varför brottslighet begås som den ideologiska övertygelsen och därmed brottslingens orsaker blir relevanta.

- En persons avsikt och förmåga att begå brott är vad Säkerhetspolisen har till uppgift att bedöma och ingripa mot.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen