Säpo går ut med uppmaning till allmänheten

2023 08 17

Terrorhotnivån i Sverige höjs till en fyra på en femgradig skala.

Det bekräftar Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen på en pressträff.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Detta hot bedöms nu kvarstå under en längre tid och därför har jag beslutat att ändra terrorhotnivån, kommenterar Säpo-chefen.

Uppmaning till allmänheten

Under pressträffen går Säpo även ut med en uppmaning till allmänheten.

–  Allmänheten uppmanas att fortsätta leva på som vanligt, men vara uppmärksamma på vad myndigheterna lämnar för information, säger Charlotte von Essen.

Vidare betonar Säpo-chefen att det är extra viktigt att vara källkritisk när hotbilden mot Sverige har ökat.

En signal till samhällsaktörer

Det är ingen särskild händelse som föranlett höjningen.

Höjningen av terrorhotnivån ska enligt Säpo fungera som en signal till alla berörda samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbeta med åtgärder för att minska risken för att ett terrorattentat ska inträffa.

– Myndigheter och andra samhällsaktörer måste fortsätta vidta åtgärder för att förebygga och minska hotet för terrorattentat i Sverige och det är viktigt att det finns förutsättningar för uthållighet i det här arbetet. På så sätt skapar vi ett säkrare Sverige, säger Charlotte von Essen.

Fakta hotnivåskalan

- Terrorhotnivån grundar sig på strategiska bedömningar av aktörers avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige. Den svenska hotskalan är en strategisk hotskala för hela Sverige över tid.

- Det är säkerhetspolischefen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. Det görs utifrån en samlad bedömning av information, där Nationellt center för terrorhotbedömnings (NCT) bedömning är ett av underlagen.

- Terrorhotnivån har varit förhöjd i Sverige sedan hösten 2010 – en trea på en femgradig skala. En kort period – mellan 18 november 2015 och 2 mars 2016 – var den hög – en fyra på en femgradig skala.

Bedömningar enligt hotnivåskalan:

  • Inget identifierat hot (1)
  • Begränsat hot (2)
  • Förhöjt hot (3)
  • Högt hot (4)
  • Mycket högt hot (5)

Källa: Säkerhetspolisen

 

 

Foto: Säkerhetspolisen

Text: Redaktionen

1jan2026

Alla flyg stoppas – Moskva under attack

2026 01 02

Det nya året inleds med nya attacker i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Under torsdagskvällen kommer rapporter om att Ryssland tvingas stänga fyra flygplatser i och omkring huvudstaden Moskva.

– Flygningar från flygplatserna Sheremetyevo, Domodedovo, Vnukovo och Zhukovsky ställs in på grund av drönare riktade mot den ryska huvudstaden, uppger finska Iltalehti med hänvisning till ryska medier.

Hittills har det ryska luftförsvarssystemet lyckats skjuta ner tolv drönare i Moskva under kvällen, enligt uppgifter från stadens borgmästare Sergej Soyan.

I dagsläget är det oklart om attacken orsakat några skador.

Flera attacker under nyårsdagen

I en ukrainsk attack tidigare under dygnet dödades 24 personer i regionen Kherson.

Ytterligare minst 50 personer skadades i attacken.

– Den ryskutnämnde guvernören i Kherson, Vladimir Saldo, uppger att attacken genomfördes mot en byggnad som rymmer ett hotell och ett café. Nyårsfirande pågick i byggnaden, uppger tidningen med hänvisning till Reuters.

Uppgifterna har inte bekräftats av Ukraina.

Ryska attacker

Under nyårsdagen har ryska styrkor slagit till mot en järnvägsstation i regionen Sumy.

– Dessutom slog ockupanterna till mot logistikinfrastrukturen i Odessa med Shaheddrönare. Hotet om upprepade attacker kvarstår, vilket försvårar reparationsarbetet, uppger den ukrainske ministern Oleksii Kuleba, rapporterar Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: Nyårssmäll i Ryssland – Video på explosioner sprids

Attacker mot Odessa

Under den senaste månaden har Ryssland återkommande riktat attacker mot Odessa i Ukraina.

Bakom strategin ligger målet att slå mot Ukrainas ekonomi och förbindelser med sina handelspartners genom hamnen i Odessa, uppger RBC-Ukraine.

Ukraina exporterar omkring 90 procent av sina jordbruksprodukter sjövägen.

– De vill definitivt skära av Odessa och andra städer när det gäller infrastruktur. De slår till och dödar både människor och ekonomin för att minska vår exportkapacitet genom den maritima korridoren, säger Volodymyr Zelenskyj, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen

1jan2026

”Första gången” – historiskt besked från Zelenskyj

2026 01 01

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ger ett historiskt besked inför helgen.

Under avslutningen av 2025 tog arbetet för ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland ny fart.

Den ukrainske presidenten besökte USA och Donald Trump för att diskutera fram ett förslag inför förhandlingarna med Kreml.

Efter mötet har Volodymyr Zelenskyj avslöjat att ett avtalsförslag är nära.

– Ukrainas president Volodymyr Zelensky uppgav att ett fredsavtal för att avsluta kriget med Ryssland är 90 procent klart, i sitt nyårstal som till stor del fokuserade på motstånd mot Moskvas fullskaliga invasion, uppger BBC.

– Han uppgav att de återstående 10 procenten av avtalet om att avsluta nästan fyra års konflikt skulle "avgöra fredens öde, Ukrainas och Europas öde".

Historiskt besked från presidenten

Mitt i det fortsatta arbetet med fredsavtalet går nu den ukrainske presidenten ut med ett historiskt besked.

På lördag kommer nationella säkerhetsrådgivare från flera europeiska länder att mötas.

Fredsmötet äger, för första gången hittills, rum på ukrainsk mark.

– Det blir första gången ett möte hålls i Ukraina om fred, framhåller Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Europeiska representanter deltar, och vi förväntar oss det amerikanska teamet online,

Representanter från 15 olika länder, samt EU och Nato kommer att närvara på mötet.

LÄS OCKSÅ: Nyårssmäll i Ryssland – Video på explosioner sprids

Möte med Turkiet

I veckan har representanter från Ukraina varit i Turkiet för att träffa den turkiske utrikesministern Hakan Fidan.

Ett av ämnena för mötet var att samordna insatser för att Ukraina ska få tillbaka medborgare som tillfångatagits av Ryssland.

– Som alltid ägnades särskild uppmärksamhet åt humanitära frågor och arbetet att få hem vårt folk, säger den ukrainske tjänstemannen Rustem Umerov, rapporterar RBC-Ukraine.

– Vi diskuterade frigivningen av våra krigsfångar, samt återlämnandet av civila och barn som olagligt kidnappats av Ryssland. Vi fortsätter vårt systematiska arbete i våra befintliga samarbeten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen