Säpo går ut med uppmaning till allmänheten

2023 08 17

Terrorhotnivån i Sverige höjs till en fyra på en femgradig skala.

Det bekräftar Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen på en pressträff.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Detta hot bedöms nu kvarstå under en längre tid och därför har jag beslutat att ändra terrorhotnivån, kommenterar Säpo-chefen.

Uppmaning till allmänheten

Under pressträffen går Säpo även ut med en uppmaning till allmänheten.

–  Allmänheten uppmanas att fortsätta leva på som vanligt, men vara uppmärksamma på vad myndigheterna lämnar för information, säger Charlotte von Essen.

Vidare betonar Säpo-chefen att det är extra viktigt att vara källkritisk när hotbilden mot Sverige har ökat.

En signal till samhällsaktörer

Det är ingen särskild händelse som föranlett höjningen.

Höjningen av terrorhotnivån ska enligt Säpo fungera som en signal till alla berörda samhällsaktörer om vikten av att fortsätta arbeta med åtgärder för att minska risken för att ett terrorattentat ska inträffa.

– Myndigheter och andra samhällsaktörer måste fortsätta vidta åtgärder för att förebygga och minska hotet för terrorattentat i Sverige och det är viktigt att det finns förutsättningar för uthållighet i det här arbetet. På så sätt skapar vi ett säkrare Sverige, säger Charlotte von Essen.

Fakta hotnivåskalan

- Terrorhotnivån grundar sig på strategiska bedömningar av aktörers avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige. Den svenska hotskalan är en strategisk hotskala för hela Sverige över tid.

- Det är säkerhetspolischefen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. Det görs utifrån en samlad bedömning av information, där Nationellt center för terrorhotbedömnings (NCT) bedömning är ett av underlagen.

- Terrorhotnivån har varit förhöjd i Sverige sedan hösten 2010 – en trea på en femgradig skala. En kort period – mellan 18 november 2015 och 2 mars 2016 – var den hög – en fyra på en femgradig skala.

Bedömningar enligt hotnivåskalan:

  • Inget identifierat hot (1)
  • Begränsat hot (2)
  • Förhöjt hot (3)
  • Högt hot (4)
  • Mycket högt hot (5)

Källa: Säkerhetspolisen

 

 

Foto: Säkerhetspolisen

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen