I NATT: Sanslös rysk uppmaning till Erdoğan

2023 07 11

Igår kväll sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det tog drygt 14 månader för Turkiet att acceptera Sveriges ansökan till militäralliansen.

Efter en lång följetong av återkommande krav på Sverige gav dock president Erdogan till slut grönt ljus.

Beskedet om det svenska inträdet har under natten hyllats internationellt.

– Det är en historisk dag, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Deras anslutning gör oss alla tryggare, framhåller Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

Ryssland rasande

Men det är inte alla länder som är lika glada.

I Putins Ryssland är man fullständigt rasande.

Bara några timmar efter Erdoğans kovändning uttrycker Viktor Bondarev, chefen för Ryska federationens rådskommitté för försvar och säkerhet, att Turkiet har blivit ett “ovänligt land” efter en rad “provokativa beslut”.

– Händelserna under de senaste veckorna visar tyvärr tydligt att Turkiet gradvis och stadigt fortsätter att förvandlas från ett neutralt land till ett ovänligt, säger han till Putinvänliga nyhetsbyrån TASS enligt CNN.

Sanslösa uppmaningen: "Lämna Nato"

Nu tycks måttet vara rågat för Putinregimen i Ryssland.

– Sådant beteende kan inte kallas för någonting annat än en kniv i ryggen, säger Viktor Bondarev.

Han menar att den senaste tidens utveckling innebär ett “ovänligt steg” som en följd av att Nato satt press på Erdoğan.

Nu riktar Ryssland dessutom en sanslös uppmaning till Turkiet.

– Lämna Nato och bilda en allians med Ryssland, framhåller Viktor Bondarev enligt CNN.

Ryssland: "Nato utnyttjar er"

Enligt tjänstemannen gör Turkiet bäst i att noga överväga ett sådant alternativ.

Vidare insinuerar han att militäralliansen enbart utnyttjar det turkiska medlemskapet för sina egna intressen.

Den enda anledningen till att Nato ens vill ha med Turkiet i sin allians är “för att kunna kontrollera sundet i Svarta havet och stabilisera eller destabilisera regionen kring Mellanöstern”, påstår Viktor Bondarev.

Släpper fångar

Den ryska försvarstjänstemannen nämner inte explicit Turkiets besked till Sverige i sitt resonemang.

Men det är tydligt i hans uttalande att han syftar på Erdoğans förändrade inställning till nya medlemsländer i just Nato.

– Han pekade på att Ankara stöder Ukrainas Nato-anbud och släpper befälhavarna från Azovstal, trots en överenskommelse om att de skulle stanna i Turkiet till krigets slut, rapporterar CNN.

Azovstal är det stålverk i ukrainska staden Mariupol som försvarades under flera månader i kriget förra året. Ett avtal upprättades i september om att befälhavarna skulle förvaras i Turkiet som ett slags fångutbyte.

I samband med att Erdoğan träffade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky i fredags lämnades beskedet om att befälhavarna får återvända hem.

– Ingen har informerat oss om detta, svarade Kremls talesperson Dmitry Peskov och fördömde beslutet, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 13

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen