9 augusti 2026

I NATT: Sanslös rysk uppmaning till Erdoğan

2023 07 11

Igår kväll sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det tog drygt 14 månader för Turkiet att acceptera Sveriges ansökan till militäralliansen.

Efter en lång följetong av återkommande krav på Sverige gav dock president Erdogan till slut grönt ljus.

Beskedet om det svenska inträdet har under natten hyllats internationellt.

– Det är en historisk dag, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Deras anslutning gör oss alla tryggare, framhåller Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

Ryssland rasande

Men det är inte alla länder som är lika glada.

I Putins Ryssland är man fullständigt rasande.

Bara några timmar efter Erdoğans kovändning uttrycker Viktor Bondarev, chefen för Ryska federationens rådskommitté för försvar och säkerhet, att Turkiet har blivit ett “ovänligt land” efter en rad “provokativa beslut”.

– Händelserna under de senaste veckorna visar tyvärr tydligt att Turkiet gradvis och stadigt fortsätter att förvandlas från ett neutralt land till ett ovänligt, säger han till Putinvänliga nyhetsbyrån TASS enligt CNN.

Sanslösa uppmaningen: "Lämna Nato"

Nu tycks måttet vara rågat för Putinregimen i Ryssland.

– Sådant beteende kan inte kallas för någonting annat än en kniv i ryggen, säger Viktor Bondarev.

Han menar att den senaste tidens utveckling innebär ett “ovänligt steg” som en följd av att Nato satt press på Erdoğan.

Nu riktar Ryssland dessutom en sanslös uppmaning till Turkiet.

– Lämna Nato och bilda en allians med Ryssland, framhåller Viktor Bondarev enligt CNN.

Ryssland: "Nato utnyttjar er"

Enligt tjänstemannen gör Turkiet bäst i att noga överväga ett sådant alternativ.

Vidare insinuerar han att militäralliansen enbart utnyttjar det turkiska medlemskapet för sina egna intressen.

Den enda anledningen till att Nato ens vill ha med Turkiet i sin allians är “för att kunna kontrollera sundet i Svarta havet och stabilisera eller destabilisera regionen kring Mellanöstern”, påstår Viktor Bondarev.

Släpper fångar

Den ryska försvarstjänstemannen nämner inte explicit Turkiets besked till Sverige i sitt resonemang.

Men det är tydligt i hans uttalande att han syftar på Erdoğans förändrade inställning till nya medlemsländer i just Nato.

– Han pekade på att Ankara stöder Ukrainas Nato-anbud och släpper befälhavarna från Azovstal, trots en överenskommelse om att de skulle stanna i Turkiet till krigets slut, rapporterar CNN.

Azovstal är det stålverk i ukrainska staden Mariupol som försvarades under flera månader i kriget förra året. Ett avtal upprättades i september om att befälhavarna skulle förvaras i Turkiet som ett slags fångutbyte.

I samband med att Erdoğan träffade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky i fredags lämnades beskedet om att befälhavarna får återvända hem.

– Ingen har informerat oss om detta, svarade Kremls talesperson Dmitry Peskov och fördömde beslutet, enligt Reuters. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen