I NATT: Sanslös rysk uppmaning till Erdoğan

2023 07 11

Igår kväll sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det tog drygt 14 månader för Turkiet att acceptera Sveriges ansökan till militäralliansen.

Efter en lång följetong av återkommande krav på Sverige gav dock president Erdogan till slut grönt ljus.

Beskedet om det svenska inträdet har under natten hyllats internationellt.

– Det är en historisk dag, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Deras anslutning gör oss alla tryggare, framhåller Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

Ryssland rasande

Men det är inte alla länder som är lika glada.

I Putins Ryssland är man fullständigt rasande.

Bara några timmar efter Erdoğans kovändning uttrycker Viktor Bondarev, chefen för Ryska federationens rådskommitté för försvar och säkerhet, att Turkiet har blivit ett “ovänligt land” efter en rad “provokativa beslut”.

– Händelserna under de senaste veckorna visar tyvärr tydligt att Turkiet gradvis och stadigt fortsätter att förvandlas från ett neutralt land till ett ovänligt, säger han till Putinvänliga nyhetsbyrån TASS enligt CNN.

Sanslösa uppmaningen: "Lämna Nato"

Nu tycks måttet vara rågat för Putinregimen i Ryssland.

– Sådant beteende kan inte kallas för någonting annat än en kniv i ryggen, säger Viktor Bondarev.

Han menar att den senaste tidens utveckling innebär ett “ovänligt steg” som en följd av att Nato satt press på Erdoğan.

Nu riktar Ryssland dessutom en sanslös uppmaning till Turkiet.

– Lämna Nato och bilda en allians med Ryssland, framhåller Viktor Bondarev enligt CNN.

Ryssland: "Nato utnyttjar er"

Enligt tjänstemannen gör Turkiet bäst i att noga överväga ett sådant alternativ.

Vidare insinuerar han att militäralliansen enbart utnyttjar det turkiska medlemskapet för sina egna intressen.

Den enda anledningen till att Nato ens vill ha med Turkiet i sin allians är “för att kunna kontrollera sundet i Svarta havet och stabilisera eller destabilisera regionen kring Mellanöstern”, påstår Viktor Bondarev.

Släpper fångar

Den ryska försvarstjänstemannen nämner inte explicit Turkiets besked till Sverige i sitt resonemang.

Men det är tydligt i hans uttalande att han syftar på Erdoğans förändrade inställning till nya medlemsländer i just Nato.

– Han pekade på att Ankara stöder Ukrainas Nato-anbud och släpper befälhavarna från Azovstal, trots en överenskommelse om att de skulle stanna i Turkiet till krigets slut, rapporterar CNN.

Azovstal är det stålverk i ukrainska staden Mariupol som försvarades under flera månader i kriget förra året. Ett avtal upprättades i september om att befälhavarna skulle förvaras i Turkiet som ett slags fångutbyte.

I samband med att Erdoğan träffade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky i fredags lämnades beskedet om att befälhavarna får återvända hem.

– Ingen har informerat oss om detta, svarade Kremls talesperson Dmitry Peskov och fördömde beslutet, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen