I NATT: Sanslös rysk uppmaning till Erdoğan

2023 07 11

Igår kväll sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det tog drygt 14 månader för Turkiet att acceptera Sveriges ansökan till militäralliansen.

Efter en lång följetong av återkommande krav på Sverige gav dock president Erdogan till slut grönt ljus.

Beskedet om det svenska inträdet har under natten hyllats internationellt.

– Det är en historisk dag, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Deras anslutning gör oss alla tryggare, framhåller Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

Ryssland rasande

Men det är inte alla länder som är lika glada.

I Putins Ryssland är man fullständigt rasande.

Bara några timmar efter Erdoğans kovändning uttrycker Viktor Bondarev, chefen för Ryska federationens rådskommitté för försvar och säkerhet, att Turkiet har blivit ett “ovänligt land” efter en rad “provokativa beslut”.

– Händelserna under de senaste veckorna visar tyvärr tydligt att Turkiet gradvis och stadigt fortsätter att förvandlas från ett neutralt land till ett ovänligt, säger han till Putinvänliga nyhetsbyrån TASS enligt CNN.

Sanslösa uppmaningen: "Lämna Nato"

Nu tycks måttet vara rågat för Putinregimen i Ryssland.

– Sådant beteende kan inte kallas för någonting annat än en kniv i ryggen, säger Viktor Bondarev.

Han menar att den senaste tidens utveckling innebär ett “ovänligt steg” som en följd av att Nato satt press på Erdoğan.

Nu riktar Ryssland dessutom en sanslös uppmaning till Turkiet.

– Lämna Nato och bilda en allians med Ryssland, framhåller Viktor Bondarev enligt CNN.

Ryssland: "Nato utnyttjar er"

Enligt tjänstemannen gör Turkiet bäst i att noga överväga ett sådant alternativ.

Vidare insinuerar han att militäralliansen enbart utnyttjar det turkiska medlemskapet för sina egna intressen.

Den enda anledningen till att Nato ens vill ha med Turkiet i sin allians är “för att kunna kontrollera sundet i Svarta havet och stabilisera eller destabilisera regionen kring Mellanöstern”, påstår Viktor Bondarev.

Släpper fångar

Den ryska försvarstjänstemannen nämner inte explicit Turkiets besked till Sverige i sitt resonemang.

Men det är tydligt i hans uttalande att han syftar på Erdoğans förändrade inställning till nya medlemsländer i just Nato.

– Han pekade på att Ankara stöder Ukrainas Nato-anbud och släpper befälhavarna från Azovstal, trots en överenskommelse om att de skulle stanna i Turkiet till krigets slut, rapporterar CNN.

Azovstal är det stålverk i ukrainska staden Mariupol som försvarades under flera månader i kriget förra året. Ett avtal upprättades i september om att befälhavarna skulle förvaras i Turkiet som ett slags fångutbyte.

I samband med att Erdoğan träffade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky i fredags lämnades beskedet om att befälhavarna får återvända hem.

– Ingen har informerat oss om detta, svarade Kremls talesperson Dmitry Peskov och fördömde beslutet, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen