I NATT: Sanslös rysk uppmaning till Erdoğan

2023 07 11

Igår kväll sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till ett svenskt medlemskap i Nato.

Det tog drygt 14 månader för Turkiet att acceptera Sveriges ansökan till militäralliansen.

Efter en lång följetong av återkommande krav på Sverige gav dock president Erdogan till slut grönt ljus.

Beskedet om det svenska inträdet har under natten hyllats internationellt.

– Det är en historisk dag, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Deras anslutning gör oss alla tryggare, framhåller Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

Ryssland rasande

Men det är inte alla länder som är lika glada.

I Putins Ryssland är man fullständigt rasande.

Bara några timmar efter Erdoğans kovändning uttrycker Viktor Bondarev, chefen för Ryska federationens rådskommitté för försvar och säkerhet, att Turkiet har blivit ett “ovänligt land” efter en rad “provokativa beslut”.

– Händelserna under de senaste veckorna visar tyvärr tydligt att Turkiet gradvis och stadigt fortsätter att förvandlas från ett neutralt land till ett ovänligt, säger han till Putinvänliga nyhetsbyrån TASS enligt CNN.

Sanslösa uppmaningen: "Lämna Nato"

Nu tycks måttet vara rågat för Putinregimen i Ryssland.

– Sådant beteende kan inte kallas för någonting annat än en kniv i ryggen, säger Viktor Bondarev.

Han menar att den senaste tidens utveckling innebär ett “ovänligt steg” som en följd av att Nato satt press på Erdoğan.

Nu riktar Ryssland dessutom en sanslös uppmaning till Turkiet.

– Lämna Nato och bilda en allians med Ryssland, framhåller Viktor Bondarev enligt CNN.

Ryssland: "Nato utnyttjar er"

Enligt tjänstemannen gör Turkiet bäst i att noga överväga ett sådant alternativ.

Vidare insinuerar han att militäralliansen enbart utnyttjar det turkiska medlemskapet för sina egna intressen.

Den enda anledningen till att Nato ens vill ha med Turkiet i sin allians är “för att kunna kontrollera sundet i Svarta havet och stabilisera eller destabilisera regionen kring Mellanöstern”, påstår Viktor Bondarev.

Släpper fångar

Den ryska försvarstjänstemannen nämner inte explicit Turkiets besked till Sverige i sitt resonemang.

Men det är tydligt i hans uttalande att han syftar på Erdoğans förändrade inställning till nya medlemsländer i just Nato.

– Han pekade på att Ankara stöder Ukrainas Nato-anbud och släpper befälhavarna från Azovstal, trots en överenskommelse om att de skulle stanna i Turkiet till krigets slut, rapporterar CNN.

Azovstal är det stålverk i ukrainska staden Mariupol som försvarades under flera månader i kriget förra året. Ett avtal upprättades i september om att befälhavarna skulle förvaras i Turkiet som ett slags fångutbyte.

I samband med att Erdoğan träffade den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky i fredags lämnades beskedet om att befälhavarna får återvända hem.

– Ingen har informerat oss om detta, svarade Kremls talesperson Dmitry Peskov och fördömde beslutet, enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen