Sänker skatten

2024 04 23

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

• Sänkt skatt på arbetsinkomster
• Sänkt skatt på pension
• Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen