Sänker fordonsskatten – men bara för en modell

2024 03 15

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) i dag, fredag.

Svantesson uppger att regeringen beslutat att husbilar inte längre ska omfattas av den förhöjda fordonsskatten, som omfattar bilar som släpper ut över 75 och upp till 125 gram koldioxid per kilometer.

Regeringen motiverar beslutet med att utbudet av husbilar med låg- och nollutsläppsalternativ ännu inte är lika stort som för andra personbilar och lätta lastbilar, vilket innebär att den förhöjda fordonsskatten inte får samma ”miljöstyrande effekt”.

– Husbilsbranschen är viktig för Sverige och husbilar innebär glädje och frihet för många människor. Samtidigt har skatten för husbilsägare ökat som en konsekvens av förändringar i hur man mäter fordons koldioxidutsläpp.

– Därför remitterar vi nu ett förslag som sänker skatten på husbilar, säger Elisabeth Svantesson.

Då kan skatten sänkas

Regeringens förslag ska behandlas i budgetpropositionen 2025.

Ändringarna föreslås träda i kraft 1 februari 2025.

Men det kan uppstå hinder längs vägen.

– Om förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen, framhåller regeringen i ett uttalande.

Störst i Europa

Sverige är det land i Europa med flest antal registrerade husvagnar och husbilar. Totalt rör det sig om cirka 300 000 registrerade husvagnar och cirka 120 000 husbilar.

Under 2023 registrerades totalt 4 693 fordon för mobilt boende i Sverige, varav 2 680 husbilar.

Det är en minskning med cirka 24 procent jämfört med föregående år.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet även om vi under året har märkt av den åtstramning av ekonomin som skett, kommenterade Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen