Samtliga partier överens – bred samsyn i avgörande frågor

2024 01 16

Kampen mot den grova brottsligheten har beskrivits som en direkt avgörande fråga för Sverige de kommande åren.

Många har efterfrågat en ökad och bredare samsyn mellan riksdagens partier om hur den grova brottsligheten ska knäckas.

Nu meddelar regeringen att samtliga partier är nära en uppgörelse i en viktig fråga.

Under dagen har samtliga riksdagspartier diskuterat åtgärder för att förhindra nyrekrytering av barn och unga till kriminella gäng.

– Att komma till rätta med de samhällsutmaningar Sverige står inför är ett komplext och långsiktigt arbete. Det kommer ta tid och kräva engagemang och prioritering från samhällets alla aktörer.

– Därför är det särskilt viktigt att de lösningar som tas fram är långsiktiga och har bred politisk förankring, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) inför tisdagens möte.

Framgång

Efter dagens möte hörs positiva tongångar – både från regeringen och oppositionen.

Camilla Waltersson Grönvall uppger att partierna är överens i två frågor som beskrivits som avgörande av regeringen:

- Det ska bli enklare för skola, socialtjänst och polis att dela information med varandra

- Ett ökat föräldraansvar ska införas

”Starkt stöd”

– Den nya socialtjänstlagen diskuterade vi naturligtvis, den kommer vi diskutera vidare vid nästa tillfälle. Att sekretesshindren behöver förändras och ett ökat föräldraansvar var också frågor som diskuterades och som det finns ett, bedömer jag, starkt stöd för att arbeta vidare med, säger Camilla Waltersson Grönvall till Altinget.

Centerpartiets ledamot i socialutskottet, Martina Johansson, utrycker sig även positivt.

– Utifrån mötet i dag, så skulle jag spontant nog säga att det finns en försiktig positivism att man skulle kunna ha något som är generellt över alla åtta partier, säger hon till tidningen.

Johansson tillägger att hon vill upprätta en särskild barnrättsberedning, en motsvarighet till säkerhetspolitikens försvarsberedning.

Om det kommer att införas är för tidigt att säga.

Det uppger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Det som är själva utgångspunkten för mig, det är ju att vi kan hitta en samsyn över åtta partier, där vi ser att det finns ett antal punkter och frågor som vi gemensamt kan ta ansvar för och som vi kan bära vidare, säger hon till Altinget.

Foto: Sveriges riksdag 

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska militärflyg har landat vid Medelhavet

2025 10 31

Ryska militärflyg har landat på en militärbas vid Medelhavet.

Planen har under flera dagars tid flugit in till flygbasen Khmeimim i Latakia.

Basen ligger i västra Syrien och beskrivs som en signal på att Moskva planerar att få ökat inflytande i Mellanöstern efter att den tidigare syriske diktatorn Bashar al-Assad störtats.

Inflygningarna markerar en ny förändring efter att Ryssland haft ett halvår långt uppehåll när det gäller militära flygningar till Syrien, rapporterar Kyiv Independent.

Källa bekräftar

Det är spårningsdata från sajten Flightradar24 som avslöjat att de ryska planen börjat flyga till basen vid Medelhavet igen.

En källa som beskrivs som nära Kreml har även bekräftat att flygningarna återupptagits, uppger Bloomberg.

Avslöjandet sker kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin fått besök av sin syriska motsvarighet Ahmed al-Sharaa i Moskva.

Bland annat ska den ryska militärbasen i Khmeimim och Tartus, som är deras enda marina anläggningar vid Medelhavet, ha diskuterats.

– Putin hyllade den "vänskapliga" relationen mellan Syrien och Ryssland under mötet. Den syriske ledaren sa i sin tur att hans regering kommer att respektera alla tidigare ingångna avtal och sträva efter att fastställa en ny karaktär för de bilaterala relationerna, uppgav den ryska statliga nyhetsbyrån Tass efteråt.

LÄS OCKSÅ: Oväntat ”bankmeddelande” skickas ut till svenskarna

Vill stärka sin position

Ryssland har på flera sätt försökt stärka sitt fäste i Mellanöstern den senaste tiden.

Bland annat har Moskva fördjupat sitt militära samarbete och inrättat en ömsesidig försvarspakt med Iran.

Samtidigt har den iranska regimen varit i gungning efter att USA inledde bombanfall mot iranska kärnkraftsanläggningar i somras. 

Läs mer om säkerhetsläget här:

Stor ukrainsk attack mot ockuperade Krym

Utspelet från Medvedev – Natoland kan "försvinna"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31okt2025

JUST NU: Tyskland slår till mot ryska ”engångsagenter”

2025 10 31

Ryska ”engångsagenter” utgör ett hot mot Europas säkerhet.

Det slår Tyskland fast.

De europeiska politikerna har inte haft något svar på hur man ska bemöta den ryska strategin, där människor med koppling till Ryssland anlitas som en del av hybridkrigföringen mot Europa.

– Sabotörer av denna typ är kända som "lågnivåagenter" och är inte professionella spioner utan anlitas vanligtvis för små summor för att utföra mindre sabotagehandlingar, uppger Euronews.

– Efter att ha slutfört ett uppdrag "kasseras" de av de utländska operatörerna – troligen Ryssland och dess allierade – och används sällan igen.

Ny handlingsplan

De ryska "engångsagenterna" utgör ett hot mot den inre och yttre säkerheten i Europa.

Det är också svårt att avslöja dem.

Nu tillkännager Tysklands förbundskansler Friedrich Merz en ny omfattande handlingsplan för att motverka fenomenet.

Planen ska ses över av det nationella säkerhetsrådet.

– Innan försvar kan sättas in är det viktigt att definiera vilka åtgärder som räknas som hybridkrigföring, uppger Euronews.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Varnar för förseningar

Analytiker menar att olika typer av attacker med kopplingar till Ryssland måste ses som hybridattacker.

– Incidenter som bränder, explosioner, olyckor, attacker, pro-ryska evenemang eller offentlig graffiti bör i allt högre grad bedömas som hybridoperationer, säger den österrikiske desinformationsanalytikern Dietmar Pichler, rapporterar Euronews.

Analytikern varnar också för att Europa måste svara snarast och att förseningar kan göra det svårare att komma åt problemen.

Kan misstolkas

Han framhåller också att det är viktigt att europeiska motaktioner inte kan misstolkas som offensiva attacker, utan endast försvarshandlingar.

– Om myndigheter inte kommunicerar tydligt – till exempel genom att förklara att åtgärderna är defensiva, inte offensiva – kan det orsaka stora problem i informationskriget, säger Dietmar Pichler.

Den senaste tidens ökning av luftrumskränkningar med ryska drönare belyser utmaningen.

– Att skjuta ner innebär alltid en risk för upptrappning, säger den tyska terrorismexperten Peter Neumann.

Läs mer: Ryssland bekräftar jätteproblem – går fyra gånger långsammare

Foto: No 10 resp President of Russia Office

Text: Redaktionen