Sällsynt erkännande från Putin

2024 05 09

På torsdagen firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget.

I vanlig ordning håller diktatorn Vladimir Putin tal på Röda torget i Moskva.

Diktatorn inleder med att prata om kriget i Ukraina.

– Jag vill buga mig för våra hjältar, de som deltar i den särskilda militära operationen och kämpar för fäderneslandet.  

Putin övergår sedan till en mer hotfull retorik.

Diktatorn säger att de ryska kärnvapenstyrkorna är redo för strid.  

– Ryssland kommer att göra allt för att undvika en global konfrontation, men samtidigt kommer vi inte tillåta att någon hotar oss. Våra strategiska styrkor är alltid redo för strid.

Sällsynt erkännande

Putins tal brukar i regel innehålla rena lögner om Rysslands storhet och kampen mot väst och Nato.

Under torsdagens tal går dock diktatorn ut med ett sällsynt erkännande.

– Ryssland är inne i en svår period, säger Putin innan han spänner blicken i publiken.

– Vårt lands framtid ligger i våra händer, hävdar diktatorn.

Nedtonat firande

Vladimir Putin specificerar inte vad han menar med en ”svår period”, men situationen i Ryssland ser annorlunda ut inför årets 9 maj-firande.

Flera ryska regioner har ställt in den traditionella segerparaden med hänvisning till det försämrade säkerhetsläget till följd av kriget i Ukraina.

Den stora högtidsdagen fick dessutom en dålig start utifrån ett ryskt perspektiv.

Under natten utförde Ukraina en storskalig drönarattack mot gränsregionen Belgorod.

Enligt regionens guvernör Vyacheslav Gladkov har åtta personer skadats. Vidare hävdar han att omkring 50 bostäder förstörts.

Uppgifterna har inte verifierats av oberoende medier.

Den ukrainska ledningen har inte kommenterat attacken, som inträffar en dag efter Rysslands kraftigaste anfall mot Ukraina på flera veckor.

LÄS MER HÄR:

Massivt anfall av Ryssland – huvudstaden bombad 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Rusning efter samma lån – 266 procent fler kunder

2025 06 03

Antalet svenskar som vill ha samma lån inför sommaren har fyrdubblats jämfört med förra året.

Den ekonomiska situationen i många hushåll är fortsatt knaper.

Nu vänder sig allt fler efter ett och samma lån, enligt en rapport från Nordea.

Storbanken låter meddela att elva procent av svenska folket i år tänker finansiera sin semester med lån. Förra året var motsvarande siffra tre procent, vilket innebär att låntagandet i år har ökat med hela 266 procent.

– Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur med höga levnadskostnader för både mat och räntor vilket ätit upp en stor del av hushållskassan, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

Pengarna räcker inte

Det är dessutom nästan sex av tio av svenska semesterfirare som i samma undersökning svarat att det är ökade levnadskostnader som påverkar finansieringen av semestern i sommar.

Man pekar framför allt på höjda priser på livsmedel och stigande räntekostnader. Ifjol var motsvarande siffra fyra av tio.

– Det är oroligare tider både ekonomiskt och i omvärlden och svenskarna har fortsatt svårt att få pengarna att räcka till, konstaterar Anders Stenkrona.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Dubbelt så många

Nordeas privatekonom baserar sin kommentar på en rad uppgifter som framkommer i storbankens rapport:

Fyra av tio, 38 procent, uppger att man fruktar att pengarna inte räcker till i sommar. Det är dubbelt så många som förra året.

– Även oron för att behöva låna pengar för att ha råd har ökat till elva procent i år, jämfört med en procent i fjol, framhåller Nordea.

LÄS MER: Willys anklagas för att lura kunder – “Känner mig bedragen”

Vädret oroar mest

Det som dock oroar svenskar mest av allt är något helt annat än det ekonomiska.

Enligt Nordea är det största orosmolnet nämligen att det ska bli dåligt väder. Hela 41 procent av svenska folket oroar sig för en dyster väderprognos.

Hur just den oron kommer att bekräftas är det fortfarande lite för tidigt att säga.

– Inledningen av juni ser varmare ut än normalt i hela Sverige, sedan kan det bli svalare igen. Det ligger runt det normala totalt sett när man tittar på hela juni, säger Klarts meteorolog Lasse Rydqvist till SvD.

LÄS MER: ”Århundradets sommar” på väg – då kommer värmen till Sverige

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

Jättebygge planeras i Stockholm – kan kosta 150 miljarder kronor

2025 06 03

Idag presenteras formellt förslaget på vad som skulle kunna bli en av de största satsningarna i Stockholm och Sverige genom tiderna.

Ett av namnen bakom initiativet är den finska företagaren Peter Vesterbacka, mest känd för att ha skapat det populära mobilspelet Angry Birds.

Hans nya plan: en präktig höghastighetsjärnväg på pelare i luften.

– Det finns en stor aptit hos investerare. Sverige är redo för detta, säger Peter Vesterbacka till DN.

Ska gå till Oslo på 90 minuter

Ambitionerna är höga.

Enligt förslaget som läggs fram idag skulle järnvägen gå från Stockholm till Oslo, en sträcka på 46 mil, och gå att åka på en och en halv timme.

Inspiration har tagits från höghastighetsbanor i Kina.

Dessutom föreslås den stå klar redan om åtta år. Och prislappen är uppskattad till 150 miljarder kronor.

– Vi tror på tio miljoner resor per år där investeringen betalar sig inom 20 år, säger Kustaa Valtonen, civilingenjör och partner till Vesterbacka, till samma tidning.

Andra förslag ligger före

Sträckan Stockholm-Oslo har varit föremål för fler idéer det senaste året. 

Det projekt som det finska företaget framför allt konkurrerar med är sannolikt det som kallas Oslo-Sthlm 2.55.

Projektet drivs av ett svenskt bolag med samma namn och ägs av flera kommuner och regioner längs järnvägsstråket mellan de två nordiska huvudstäderna.

– Oslo-Sthlm 2.55 är inte bara ett järnvägsprojekt, det är en möjlighet att knyta samman två länder och en investering i säkerhet, hållbarhet och tillväxt. Men det krävs långsiktighet, samverkan och politiskt mod för att vi ska komma vidare, säger Jonas Karlsson, vd Oslo-Sthlm 2.55, i ett uttalande.

Regeringen positiv

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) kommenterade satsningen så sent som i våras. Han uttryckte sig då i positiva termer.

– Det är positivt med engagemang och att man pekar på nyttorna med det hela. Och det är också så att vi behöver stärka infrastrukturen i väst-östlig riktning i och med Natomedlemskapet och det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i nu, säger han utan att binda sig vid några löften om satsningar, sade han till SVT i april.

Kostnaden för Oslo-Sthlm 2.55 beräknas ligga mellan 50 och 75 miljarder kronor.

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen