Säkerheten skärps i Sverige – ”Känns som 1939”

2023 10 10

Institutioner i Sverige tvingas nu agera efter Hamas attacker mot Israel.

Stridigheterna fortsätter i Israel efter det att den terrorstämplade gruppen Hamas förra veckan riktat raketattacker mot landet.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har meddelat att man står inför ett “långt och svårt krig”.

I Sverige, såväl som andra delar av Europa, har reaktionerna på situationen i Mellanöstern varit kraftiga.

Nu tvingas judiska institutioner i Sverige agera, rapporterar P4 Göteborg.

“Känns som 1939”

Judiska centralrådet har fattat ett gemensamt beslut om att i Norden skärpa säkerheten.

Vaksamheten ökar nu kring de judiska institutionerna, bland annat gäller det Göteborgs synagoga.

– Det är förfärligt. Det kommer naturligtvis att dö människor på båda sidor. Men det känns som vi är tillbaka i 1939 där det finns en jakt på judar, säger Allan Stutzinski som är ordförande i den judiska församlingen i Göteborg till P4 Göteborg.

“Mest oroväckande”

På olika håll har manifestationer hållits till stöd för Palestina, bland annat i Helsingborg och Malmö.

– Det som just nu kanske framstår som mest oroväckande är vad som kan hända i kölvattnet på alla demonstrationer till stöd för terrorn som förekommer, fortsätter Stutzinski.

Statsministern reagerar

En som har reagerat kraftigt på uppgifterna om att Hamas attacker firas på olika håll i Sverige är statsminister Ulf Kristersson (M).

Han menar att det är mycket problematiskt.

– Det är fasansfullt. Att människor firar terrorister som dödar oskyldiga i Israel är groteskt. De borde skämmas, säger statsministern till Aftonbladet.

Pausar biståndet

Under en presskonferens på tisdagskvällen meddelar Tidöpartierna att man nu pausar biståndet till Palestinska myndigheter tills vidare.

Det är utvecklingsbiståndet som sätts på paus, ett beslut som inte påverkar det humanitära biståndet.

– Det är orimligt att svenska skattepengar riskerar att gå till sådant som kanske inte direkt utför terror, men sådant som legitimerar terror, säger Jimmie Åkesson (SD) enligt SVT.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen