Sveriges agerande sågas

2023 06 26

Sedan Sverige för över ett år sedan ansökte till försvarsorganisationen Nato har Turkiet vägrat att ratificera ansökan.

Stora krav har ställts, däribland att överlämna personer som Turkiet vill ha och arbeta med att skärpa förhållningssättet mot bland annat gruppen PKK.

Nu sågar landets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges agerande i frågan och menar att så länge PKK-anhängare får demonstrera så är Sveriges nya terrorlag fullständigt meningslös.

Erdogan har under söndagen sagt till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet har en konstruktiv attityd, rapporterar Reuters.

Stora förhoppningar

Det är många som haft förhoppningar om att Sverige ska kunna ansluta till organisationen i tid till Natotoppmötet som hålls i Vilnius den 11 juli.

Regeringen framhåller att det finns ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap, och fortsätter förbereda för att gå med i Nato.

– Sveriges pågående arbete med civilt försvar och resiliens stämmer, i stora delar, överens med Natos kravbild, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Inom det civila området finns även förväntningar från Natos sida på att både Finland och Sverige ska bidra med vårt perspektiv på totalförsvar och våra traditioner inom det området.

Haft möte

Bohlin har i veckan haft möte med Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geoană angående det civila beredskapsarbetet inom Nato, samt hur Sverige ska kunna bidra till det.

– Mötet är också ett bra tillfälle att höra hur Nato ser på Sveriges roll som framtida medlem vad gäller frågor om civilt försvar och resiliens, förklarar regeringen.

Kräver mer

Tidigare har Turkiet återupprepat att man vill se fler utvisningar av misstänkta kurdiska separatister.

Det enligt uppgifter till Bloomberg.

– Turkiet har intresse i att Sverige ansluter till alliansen, men har fortsatta förväntningar på Sverige, säger den tidigare diplomaten Alper Coskun.

Över ett år

Det har gått över ett år sedan den dåvarande regeringen ansökte om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till Nato, och allt som nu krävs är godkännande från kvarvarande länder som inte ännu ratificerat.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen