Sveriges agerande sågas

2023 06 26

Det råder fortsatta problem med Sveriges Natoansökan.

Sedan Sverige för över ett år sedan ansökte till försvarsorganisationen Nato har Turkiet vägrat att ratificera ansökan.

Stora krav har ställts, däribland att överlämna personer som Turkiet vill ha och arbeta med att skärpa förhållningssättet mot bland annat gruppen PKK.

Nu sågar landets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges agerande i frågan och menar att så länge PKK-anhängare får demonstrera så är Sveriges nya terrorlag fullständigt meningslös.

Erdogan har under söndagen sagt till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet har en konstruktiv attityd, rapporterar Reuters.

Stora förhoppningar

Det är många som haft förhoppningar om att Sverige ska kunna ansluta till organisationen i tid till Natotoppmötet som hålls i Vilnius den 11 juli.

Regeringen framhåller att det finns ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap, och fortsätter förbereda för att gå med i Nato.

– Sveriges pågående arbete med civilt försvar och resiliens stämmer, i stora delar, överens med Natos kravbild, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Inom det civila området finns även förväntningar från Natos sida på att både Finland och Sverige ska bidra med vårt perspektiv på totalförsvar och våra traditioner inom det området.

Haft möte

Bohlin har i veckan haft möte med Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geoană angående det civila beredskapsarbetet inom Nato, samt hur Sverige ska kunna bidra till det.

– Mötet är också ett bra tillfälle att höra hur Nato ser på Sveriges roll som framtida medlem vad gäller frågor om civilt försvar och resiliens, förklarar regeringen.

Kräver mer

Tidigare har Turkiet återupprepat att man vill se fler utvisningar av misstänkta kurdiska separatister.

Det enligt uppgifter till Bloomberg.

– Turkiet har intresse i att Sverige ansluter till alliansen, men har fortsatta förväntningar på Sverige, säger den tidigare diplomaten Alper Coskun.

Över ett år

Det har gått över ett år sedan den dåvarande regeringen ansökte om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till Nato, och allt som nu krävs är godkännande från kvarvarande länder som inte ännu ratificerat.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen