Sveriges agerande sågas

2023 06 26

Sedan Sverige för över ett år sedan ansökte till försvarsorganisationen Nato har Turkiet vägrat att ratificera ansökan.

Stora krav har ställts, däribland att överlämna personer som Turkiet vill ha och arbeta med att skärpa förhållningssättet mot bland annat gruppen PKK.

Nu sågar landets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges agerande i frågan och menar att så länge PKK-anhängare får demonstrera så är Sveriges nya terrorlag fullständigt meningslös.

Erdogan har under söndagen sagt till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet har en konstruktiv attityd, rapporterar Reuters.

Stora förhoppningar

Det är många som haft förhoppningar om att Sverige ska kunna ansluta till organisationen i tid till Natotoppmötet som hålls i Vilnius den 11 juli.

Regeringen framhåller att det finns ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap, och fortsätter förbereda för att gå med i Nato.

– Sveriges pågående arbete med civilt försvar och resiliens stämmer, i stora delar, överens med Natos kravbild, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Inom det civila området finns även förväntningar från Natos sida på att både Finland och Sverige ska bidra med vårt perspektiv på totalförsvar och våra traditioner inom det området.

Haft möte

Bohlin har i veckan haft möte med Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geoană angående det civila beredskapsarbetet inom Nato, samt hur Sverige ska kunna bidra till det.

– Mötet är också ett bra tillfälle att höra hur Nato ser på Sveriges roll som framtida medlem vad gäller frågor om civilt försvar och resiliens, förklarar regeringen.

Kräver mer

Tidigare har Turkiet återupprepat att man vill se fler utvisningar av misstänkta kurdiska separatister.

Det enligt uppgifter till Bloomberg.

– Turkiet har intresse i att Sverige ansluter till alliansen, men har fortsatta förväntningar på Sverige, säger den tidigare diplomaten Alper Coskun.

Över ett år

Det har gått över ett år sedan den dåvarande regeringen ansökte om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till Nato, och allt som nu krävs är godkännande från kvarvarande länder som inte ännu ratificerat.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen