Sveriges agerande sågas

2023 06 26

Det råder fortsatta problem med Sveriges Natoansökan.

Sedan Sverige för över ett år sedan ansökte till försvarsorganisationen Nato har Turkiet vägrat att ratificera ansökan.

Stora krav har ställts, däribland att överlämna personer som Turkiet vill ha och arbeta med att skärpa förhållningssättet mot bland annat gruppen PKK.

Nu sågar landets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges agerande i frågan och menar att så länge PKK-anhängare får demonstrera så är Sveriges nya terrorlag fullständigt meningslös.

Erdogan har under söndagen sagt till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet har en konstruktiv attityd, rapporterar Reuters.

Stora förhoppningar

Det är många som haft förhoppningar om att Sverige ska kunna ansluta till organisationen i tid till Natotoppmötet som hålls i Vilnius den 11 juli.

Regeringen framhåller att det finns ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap, och fortsätter förbereda för att gå med i Nato.

– Sveriges pågående arbete med civilt försvar och resiliens stämmer, i stora delar, överens med Natos kravbild, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Inom det civila området finns även förväntningar från Natos sida på att både Finland och Sverige ska bidra med vårt perspektiv på totalförsvar och våra traditioner inom det området.

Haft möte

Bohlin har i veckan haft möte med Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geoană angående det civila beredskapsarbetet inom Nato, samt hur Sverige ska kunna bidra till det.

– Mötet är också ett bra tillfälle att höra hur Nato ser på Sveriges roll som framtida medlem vad gäller frågor om civilt försvar och resiliens, förklarar regeringen.

Kräver mer

Tidigare har Turkiet återupprepat att man vill se fler utvisningar av misstänkta kurdiska separatister.

Det enligt uppgifter till Bloomberg.

– Turkiet har intresse i att Sverige ansluter till alliansen, men har fortsatta förväntningar på Sverige, säger den tidigare diplomaten Alper Coskun.

Över ett år

Det har gått över ett år sedan den dåvarande regeringen ansökte om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till Nato, och allt som nu krävs är godkännande från kvarvarande länder som inte ännu ratificerat.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen