Sveriges agerande sågas

2023 06 26

Det råder fortsatta problem med Sveriges Natoansökan.

Sedan Sverige för över ett år sedan ansökte till försvarsorganisationen Nato har Turkiet vägrat att ratificera ansökan.

Stora krav har ställts, däribland att överlämna personer som Turkiet vill ha och arbeta med att skärpa förhållningssättet mot bland annat gruppen PKK.

Nu sågar landets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges agerande i frågan och menar att så länge PKK-anhängare får demonstrera så är Sveriges nya terrorlag fullständigt meningslös.

Erdogan har under söndagen sagt till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Turkiet har en konstruktiv attityd, rapporterar Reuters.

Stora förhoppningar

Det är många som haft förhoppningar om att Sverige ska kunna ansluta till organisationen i tid till Natotoppmötet som hålls i Vilnius den 11 juli.

Regeringen framhåller att det finns ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap, och fortsätter förbereda för att gå med i Nato.

– Sveriges pågående arbete med civilt försvar och resiliens stämmer, i stora delar, överens med Natos kravbild, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

– Inom det civila området finns även förväntningar från Natos sida på att både Finland och Sverige ska bidra med vårt perspektiv på totalförsvar och våra traditioner inom det området.

Haft möte

Bohlin har i veckan haft möte med Natos biträdande generalsekreterare Mircea Geoană angående det civila beredskapsarbetet inom Nato, samt hur Sverige ska kunna bidra till det.

– Mötet är också ett bra tillfälle att höra hur Nato ser på Sveriges roll som framtida medlem vad gäller frågor om civilt försvar och resiliens, förklarar regeringen.

Kräver mer

Tidigare har Turkiet återupprepat att man vill se fler utvisningar av misstänkta kurdiska separatister.

Det enligt uppgifter till Bloomberg.

– Turkiet har intresse i att Sverige ansluter till alliansen, men har fortsatta förväntningar på Sverige, säger den tidigare diplomaten Alper Coskun.

Över ett år

Det har gått över ett år sedan den dåvarande regeringen ansökte om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till Nato, och allt som nu krävs är godkännande från kvarvarande länder som inte ännu ratificerat.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen