Säg alltid nej till detta mobilabonnemang

2024 11 28

Många svenskar säger ja till en typ av mobilabonnemang som man sedan ångrar.

Riskerna för att drabbas är extra stor i december månad när många är ute på gator och i butiker för att handla julklappar.

Stort problem

Thomas Björkström vid Konsumenternas Energimarknadsbyrå framhåller att de aktuella mobiltelefonabonnemangen är ett påtagligt problem.

– Det här är ett av de största problem som vi hör [om], förklarar han för Sveriges Radio.

Och den typ av mobilabonnemang som han bestämt vill varna för är de abonnemang som gatuförsäljare erbjuder.

– Man kan hamna i en tråkig situation det är inte säkert att det stämmer överens med det säljaren har sagt.

Stanna inte till

Han bästa tips i frågan är att helt enkelt inte stanna utan bara gå rakt förbi de ofta ihärdiga telefonförsäljarna.

Många konsumenter vill vara allmänt trevliga när de talar med försäljare och kan därför ha svårt att säga nej. Det är med andra ord lätt att tacka ja till något som man i själva verket inte hade några planer på att skaffa sig.

Och även priset kan vara något man ångrar djupt i efterhand.

14 dagar på sig

Men som kund har man en stor fördel om man köper något som man i efterhand ångrar.

– Konsumenter har som grundregel rätt till 14 dagars ångerrätt när de handlar på distans och utanför affärslokaler.

Det betonar Konsumentverket.

Tiden som konsumenten har på sig att ångra köpet kallas för ångerfrist. Och gäller det en tjänst så räknas ångerfristen från dagen då konsumenten ingick avtalet.

– Den dag som ångerfristen börjar löpa räknas inte in när man beräknar ångerfristen. Det innebär att dagen efter är dag ett i ångerfristen, betonar Konsumentverket.

Upp till ett års ångerfrist

Säljaren är skyldig att informera köparen på ett tydligt sätt om ångerrätten innan konsumenten ingår avtalet.

– Om du inte ger konsumenten rätt information om ångerrätten har konsumenten upp till ett år från den ursprungliga ångerfristen på sig att ångra köpet, förklarar Konsumentverket.

Foto: A. Abillion

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott.

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi.

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen

Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter.

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter.

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter.

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin.

Foto: Pexels

Text: Redaktionen