JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


8 jan 2026

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992. 

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

–  Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen