JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
13. Säkerställ mer resurser till BUP.
14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
20. Obligatorisk läxhjälp.
21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
27. Byt böter mot vård.
28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
29. Kartlägg beroendevården.
30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
33. Nya ungdomspåföljder.
34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
43. Inför ett bidragstak.
44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen