JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen