JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen