JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionspengar ska rädda jättekonkurs

2025 10 21

Det gröna stålbolaget Stegra riskerar att gå i konkurs.

Stegra, som är beläget i Boden, behöver akut få in flera miljarder kronor för att rädda verksamheten.

Under tisdagen  höll bolagets styrelse ett krismöte. Detta efter att storägaren Harald Mix lämnat ägarrollen.  

Nu uppges Al Gores klimatfond Just Climate bli den nya huvudägaren i Stegra, enligt uppgifter till SvD.

En potentiell jättesmäll för svenska pensionssparare, uppger Affärsvärlden.

– Om investeringsbolaget Just Climate tar kontrollen över Stegra blir svenska pensionspengar i praktiken räddare av stålprojektet – bara månader efter att AP-fonderna bränt nästan 6 miljarder kronor på Northvolt, framhåller tidningens reporter Karolina Palutko Marcéus.

Krävs på svar

Andra AP-fonden har krävt Stegra på svar.

Än så länge har stålbolaget inte kommenterat uppgifterna.

– Vi har inga fler kommentarer i dag utan väntar på mer information från bolaget, säger Caroline Eking på Andra AP-fonden till Affärsvärlden.

LÄS MER: Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

”Kommenterar inte enskilda möten”

Stegra ambition är att tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men bolaget blöder ekonomiskt.

Enligt uppgifter till Financial Times kan Stegra behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom kort.   

Under tisdagens krismöte samtalade styrelsen med investerare och långivare.

– Vi har meddelat att vi är in en finansieringsrunda och det är därför helt naturligt att vi träffar investerare, långivare och andra intressenter. Som ett projektfinansierat bolag gör vi det dessutom regelbundet för att informera dem om projektet, säger en talesperson för Stegra till EFN.

–  Vi kommenterar inte på enskilda möten och de är heller inte öppna för deltagare annat än de som är inbjudna, tillägger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Priskollaps nära – folkkär produkt kan störtdyka i pris 

Foto: Stegra pressbild 

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: ”Bisarrt och absurt” – Trump kräver två miljarder

2025 10 21

Donald Trump kräver två miljarder.

USA:s president Donald Trump har tidigare varit föremål för ett antal brottsutredningar.

Som kompensation kräver nu Trump motsvarande över 2,1 miljarder kronor från det amerikanska justitiedepartementet.

Nu ska Trumps egna advokater och rådgivare fatta beslut i ärendet – vilket beskrivs som ”bisarrt”, ”absurt” och ett ”tydligt exempel på en etisk konflikt”.

”Saknar motstycke i amerikansk historia”

Donald Trump har alltså krävt ersättning för integritetskränkningar som han anser sig ha utsatts för i samband med utredningar mot honom under hans presidentvalskampanj.

De som ska fatta beslut om skadeståndskraven är personer som Trump själv har tillsatt på justitiedepartementet, rapporterar New York Times. Det handlar bland annat om Trumps egna advokater.

– Situationen saknar motstycke i amerikansk historia, eftersom Trump, en presidentkandidat, utreddes av federal polis och till slut vann valet och tog över just den regering som nu måste granska hans påståenden, rapporterar tidningen.

2023 lämnade Trump in ett skadeståndskrav efter en utredning om rysk valmanipulation och möjliga kopplingar till Trump-kampanjen 2016.

Året därpå lämnade han in ett liknande skadeståndskrav där han anklagade FBI för att ha kränkt hans integritet i samband med att de sökte igenom hans residens Mar-a-Lago efter hemligstämplade dokument.

Och nu ska beslut om skadeståndskraven alltså fattas av personer som Trump själv har tillsatt.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyjs ilska mot Trump - beskedet förändrade allt

”Bisarrt och absurt”

Kritiker menar att intressekonflikten är uppenbar.

Bennett L. Gershman, professor i juridik vid Pace University, kallar det för "en parodi".

– Den etiska konflikten är så grundläggande och fundamental att du inte behöver en juridikprofessor för att förklara den, säger Gershman till tidningen.

– Och att sedan låta folk i justitiedepartementet avgöra om hans krav ska få gehör eller inte, och det är dessa människor som tjänar honom som avgör om han vinner eller förlorar. Det är bisarrt och nästan för absurt för att tro på, säger Bennett L. Gershman.

LÄS OCKSÅ: Tvärvändning om Trump och Putin

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen