JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen