JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
13. Säkerställ mer resurser till BUP.
14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
20. Obligatorisk läxhjälp.
21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
27. Byt böter mot vård.
28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
29. Kartlägg beroendevården.
30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
33. Nya ungdomspåföljder.
34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
43. Inför ett bidragstak.
44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen