JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

Moderaterna presenterar ett stort reformpaket med 52 förebyggande åtgärder mot kriminaliteten i Sverige.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

  1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
  2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
  4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
  5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
  8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
  9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
  11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
  12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  13. Säkerställ mer resurser till BUP.
  14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
  15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
  16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
  17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
  18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
  19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
  20. Obligatorisk läxhjälp.
  21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
  23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
  24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
  26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
  27. Byt böter mot vård.
  28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
  29. Kartlägg beroendevården.
  30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
  31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
  32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
  33. Nya ungdomspåföljder.
  34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
  35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
  36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
  37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
  38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
  39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
  40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
  41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
  42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
  43. Inför ett bidragstak.
  44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
  45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
  46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
  47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
  48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
  49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
  50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
  51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
  52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen