JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
13. Säkerställ mer resurser till BUP.
14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
20. Obligatorisk läxhjälp.
21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
27. Byt böter mot vård.
28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
29. Kartlägg beroendevården.
30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
33. Nya ungdomspåföljder.
34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
43. Inför ett bidragstak.
44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen