JUST NU: Så vill Johan Pehrson (L) påverka SD

2022 08 10

Det är viktigt att inte ”diskriminera Sverigedemokraterna”.

Det framhäver Liberalernas partiledare Johan Pehrson i en intervju med DN.

Efter att L bytte sida – från januariavtalet till att verka för en borgerlig regering – har en stor del av debatten inom partiet kretsat kring relationen till SD.

Johan Pehrson har en bestämd åsikt.

Liberalerna ska ta debatten och dra SD mot den politiska mitten.

– När de kom in i riksdagen var det mycket diskussioner om att de inte skulle sitta i utskott och så. Jag hade förmånen att vara gruppledare för Liberalerna då och var tydlig med att jag tycker att man ska göra allt för att inte diskriminera det här partiet. Ta debatten, se till att man flyttar dem och andra partier mot den politiska mitten, säger han till DN.

Han tillägger:

– De hade kommit in för att vi i Sveriges riksdag hade misslyckats med några viktiga saker, till exempel en fungerande integrationspolitik och en tillräckligt kraftfull rättspolitik för att bekämpa grova brott. Det här partiet har vuxit sig starkt genom att sätta på sig en offerkofta, genom att säga att de är exkluderade. Det har många partier bidragit till.

En röd linje

Men Liberalernas röda linje kvarstår.

Sverigedemokraterna ska inte ingå i en borgerlig regering efter valet.

– Det är klart att vi också har röda linjer mot SD i olika sakfrågor. Det är saker som jämställdhet, rätt till abort, fri kultur, att public service är viktigt och att vi ska ha ett fritt och oberoende domstolsväsende. Men det är inget som är inskrivet, det är inget som partiet har tagit ställning till. Det är så självklart, säger Johan Pehrson till tidningen.

Oro från båda sidor

Relationen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna är, trots Johan Pehrsons linje, fortsatt rostig.

Företrädare för partierna har utryckt en misstro mot respektive sida.

–  Liberalerna är ett parti som fortsatt är extremt splittrat. Det vi är rädda för är att de kommer blockera en hel del av de nödvändiga reformer som måste göras. Och det är klart att det kommer krävas ett oerhört arbete före en statsministeromröstning om det är så att Liberalerna ska vara inblandade på något sätt, sa SD-ledaren Jimmie Åkesson till Expressen i slutet av juni.

I en intervju med GP utryckte Jimmie Åkesson en oro över att många L-politiker inte delar partiledningen och Johan Pehrsons linje när det kommer till invandringspolitik och rättsliga frågor.

– Jag är rädd för att delar av L är så pass starka att man kommer stå i vägen för i princip varje viktig reform. Det får inte bli så och det måste vi reda ut innan vi trycker på någon knapp i en statsministeromröstning, sa Åkesson till tidningen.

Utesluter budgetsamarbete

Anna Starbrink, toppkandidat för Liberalerna i riksdagsvalet, vill inte se ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.

– Jag är inte alls orolig för samarbetet med de tidigare allianspartierna. Men vad stödet från Sverigedemokraterna kommer innebära och kosta, det är det som kommer bli den stora och svåra frågan och då vill jag vara med och forma det. Det är därför jag kandiderar till riksdagen, framhöll hon i en intervju med Expressen.

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen