JUST NU: Så vill Johan Pehrson (L) påverka SD

2022 08 10

Det är viktigt att inte ”diskriminera Sverigedemokraterna”.

Det framhäver Liberalernas partiledare Johan Pehrson i en intervju med DN.

Efter att L bytte sida – från januariavtalet till att verka för en borgerlig regering – har en stor del av debatten inom partiet kretsat kring relationen till SD.

Johan Pehrson har en bestämd åsikt.

Liberalerna ska ta debatten och dra SD mot den politiska mitten.

– När de kom in i riksdagen var det mycket diskussioner om att de inte skulle sitta i utskott och så. Jag hade förmånen att vara gruppledare för Liberalerna då och var tydlig med att jag tycker att man ska göra allt för att inte diskriminera det här partiet. Ta debatten, se till att man flyttar dem och andra partier mot den politiska mitten, säger han till DN.

Han tillägger:

– De hade kommit in för att vi i Sveriges riksdag hade misslyckats med några viktiga saker, till exempel en fungerande integrationspolitik och en tillräckligt kraftfull rättspolitik för att bekämpa grova brott. Det här partiet har vuxit sig starkt genom att sätta på sig en offerkofta, genom att säga att de är exkluderade. Det har många partier bidragit till.

En röd linje

Men Liberalernas röda linje kvarstår.

Sverigedemokraterna ska inte ingå i en borgerlig regering efter valet.

– Det är klart att vi också har röda linjer mot SD i olika sakfrågor. Det är saker som jämställdhet, rätt till abort, fri kultur, att public service är viktigt och att vi ska ha ett fritt och oberoende domstolsväsende. Men det är inget som är inskrivet, det är inget som partiet har tagit ställning till. Det är så självklart, säger Johan Pehrson till tidningen.

Oro från båda sidor

Relationen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna är, trots Johan Pehrsons linje, fortsatt rostig.

Företrädare för partierna har utryckt en misstro mot respektive sida.

–  Liberalerna är ett parti som fortsatt är extremt splittrat. Det vi är rädda för är att de kommer blockera en hel del av de nödvändiga reformer som måste göras. Och det är klart att det kommer krävas ett oerhört arbete före en statsministeromröstning om det är så att Liberalerna ska vara inblandade på något sätt, sa SD-ledaren Jimmie Åkesson till Expressen i slutet av juni.

I en intervju med GP utryckte Jimmie Åkesson en oro över att många L-politiker inte delar partiledningen och Johan Pehrsons linje när det kommer till invandringspolitik och rättsliga frågor.

– Jag är rädd för att delar av L är så pass starka att man kommer stå i vägen för i princip varje viktig reform. Det får inte bli så och det måste vi reda ut innan vi trycker på någon knapp i en statsministeromröstning, sa Åkesson till tidningen.

Utesluter budgetsamarbete

Anna Starbrink, toppkandidat för Liberalerna i riksdagsvalet, vill inte se ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.

– Jag är inte alls orolig för samarbetet med de tidigare allianspartierna. Men vad stödet från Sverigedemokraterna kommer innebära och kosta, det är det som kommer bli den stora och svåra frågan och då vill jag vara med och forma det. Det är därför jag kandiderar till riksdagen, framhöll hon i en intervju med Expressen.

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen