SVERIGE: Så utvecklas bostadspriserna kommande halvår

2023 11 22

Storbanken går nu ut med sin nya prognos som gäller under vintern och våren; de närmaste sexmånaderna.

Flera bakomliggande orsaker

– Priserna  på bostäder väntas gå ned ytterligare cirka 5 procent under det kommande halvåret.

– Det finns flera faktorer som talar för att priserna inte har fallit klart, förklarar Swedbank.

En av huvudorsakerna är det faktum att bolåneräntorna fortfarande stiger men storbanken framhåller samtidigt att de finns ännu fler orsaker som ligger bakom.

Slår inte till snabbt

– Hushållens köpkraft är svag och därtill färdigställs det fortfarande många nyproducerade bostäder som bidrar till ett utökat utbud tillsammans med det rekordstora antalet osålda bostäder till försäljning.

Därutöver har många köpare kommit in i en trend där man inte längre slår till snabbt.

– Läget är fortsatt avvaktande på bostadsmarknaden med ovanligt få transaktioner, långa säljtider och låg budaktivitet, konstaterar Swedbanks experter.

Folk känner oro både över prisutvecklingen och ränteutvecklingen.

Bottnar 2024

Bankens prognos är att bostadspriserna därför kommer att sjunka ännu mer.

– Vi räknar med att bostadspriserna når botten under det första halvåret 2024.  

– Under våren väntas hushållens köpkraft sluta falla och till sommaren väntas bolåneräntorna börja gå ned.

Priserna på villor och bostadsrätter toppade i mars 2022 enligt data från Svensk Mäklarstatistik och föll sedan som mest med 14 respektive 13 procent, slår Swedbank fast.

Backar 15 procent

– Därefter har priserna under det senaste halvåret stigit något så att priserna nu är 12 respektive 8 procent lägre än toppen.

– Sammantaget räknar vi med att bostadspriserna kommer att falla till en nivå omkring 15 procent lägre än toppen i mars 2022.

Villor kommer generellt att falla mer i pris än bostadsrätter.

Foto: J. Briscoe

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen