Så tycker svenska folket om vaccinpass

2021 09 29

Hela 81 % av svenska folket säger ja till vaccinpass för att komma in på konserter och andra evenemang.

Det visar en ny mätning av Kantar Sifo som presenteras i dag, rapporterar TT enligt DN.

Stor fördel

Vaccinpassen skulle möjliggöra för Sverige att återgå till ett mer normalt läge eftersom det skulle kunna göra det möjligt för arrangörer att ta in större publik på ett sätt som är säkrare ur smittskyddssynpunkt.

Vaccinpassets innebörd

I undersökningen innebar vaccinpass att man kan visa upp ett intyg som bevisar att man har något av följande:

◾Tagit två doser vaccin

◾Ett negativt pcr-test

◾Antikroppar

ANALYS

I sociala medier kampanjar anti-vaxxarna för fulla muggar så att intrycket blir att sisådär 70 – 80 % av vanligt folk är jättemycket emot vaccinpass. Men när en opinionsmätning genomförs med konstens alla regler så visar det sig att det i själva verket råder en jättestor majoritet för vaccinpass.

Rejäl nypa salt

Slutsatsen är som vanligt att en storm av kritiska kommentarer i kommentarsfälten i sociala medier inte alls behöver vara representativa utan bör tvärtom ofta tas med en rejäl nypa salt. Anit-vaxxarna är högljudda och välorganiserade på nätet – men i verkligheten utgör de en relativt liten skara. Och det bekräftas inte minst av att Sverige nu är uppe i hela 82 % som tagit minst första dosen och siffran ökar hela tiden.

Foto: E-hälsomyndigheten

[yop_poll id="557"]

Julklassiker till Sverige – ska konkurrera ut Aladdinasken

2024 11 05

Marabous chokladask Aladdin är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Det vill den finländska chokladjätten Fazer ändra på.

I dag, måndag, lanserar Fazer en ny julask som samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Fazer kallar chokladasken för en ”julklassiker” och menar att det är en ”perfekt produkt” att ha i hemmet under jul- och nyårsfirandet.  

– Med sju olika populära smaker finns något för alla. En lagom stor ask som är perfekt både som gåva som att dela med familjen, framhåller företaget i ett uttalande.

“Kommer att tisslas och tasslas”

Robert Engman, VP Commercial Fazer Sweden, tror att chokladasken kommer få stort genomslag.

– Fazer Klassiker är en ultimat chokladask för vinterns alla höjdpunkter. Helt klart redan en klassiker som vi tror det kommer att tisslas och tasslas om i julstugorna. Vi har samlat ihop flera favoriter och skapat en perfekt mix av ett tryggt val och variation, säger han.

Här är alla smaker

Fazers nya chokladask innehåller 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Aladdinasken lämnas oförändrad

De senaste åren har innehållet i Marabous Aladdinask väckt starka reaktioner. År 2014 blev det ramaskri när den klassiska trillingnöten plockades bort.

Inför årets julfirande lovar Marabou att inte byta ut några praliner. Chokladasken kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken.

Det bekräftar Maija Bjureström, Senior Brand Manager hos Marabou-ägaren Mondelēz, i en kommentar till Expressen.

Foto: Mondelez Nordic Press Office resp Fazer

Text: Redaktionen


Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen