JUST NU: Rysslands gasstopp kan slå hårt mot Sverige

2022 05 06

Under gårdagen meddelade Ryssland att man stänger gasleveransen till Polen och Bulgarien.

Beslutet trädde i kraft i dag.

Den ryska energijätten Gazprom bekräftar att de har strypt gastillförseln för Bulgarien och Polen, eftersom länderna enligt företaget inte betalat i rubel, rapporterar Reuters.

Ett beslut som även kan påverka elpriserna i Sverige.

Kan bli dyrare

Elen kan återigen bli dyrare i Sverige efter Rysslands stopp.

Det konstaterar Samuel Ciszuk, energimarknadsexpert på ELS Analysis.

– Det här ökar osäkerheten på marknaden. Prispåverkan är höjande. Det får en påverkan på elpriserna på kontinenten och det spiller över på framför allt de två södra elområdena i Sverige, SE4 och SE3, säger han till SE Ekot.

Integrerad marknad

Rysslands besked har lett till en kraftig prisökning på gas i Europa och eftersom den europeiska elmarknaden är integrerad, så kommer även elpriserna i Sverige att påverkas.

Framför allt i södra Sverige.

– Det är Sveriges södra elområden som av och till har ett underskott när det inte blåser så mycket och vi inte har sol. Då måste dessa områden importera och förhålla sig till de kontinentala priserna, säger Samuel Ciszuk, som förutspår att den stora effekten av Rysslands gasstopp kan dröja några månader.

Då kommer smällen

Både Bulgarien och Polen har utryckt att de har lager att ta ifrån och att det ryska stoppet inte kommer att leda till en akut kris. Men om lagren sinar kommer konsekvenser märkas senare i år, även i Sverige.

– De största konsekvenserna kommer under hösten och vintern, säger Samuel Ciszuk till SR.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare.

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland börjar använda fruktat vapen

2025 04 01

Finland kommer att lämna det så kallade Ottawafördraget som förbjuder användning av personminor i krig.

Det meddelar statsminister Petteri Orpo i dag, tisdag. Beslutet motiveras med att Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot mot Finland och hela Europa, rapporterar Yle.

– Jag vill betona att Finland och finländarna inte är i nöd. Det är tryggt i Finland. Med de här besluten försäkrar vi att Finlands försvar är i skick också under de kommande åren, säger Orpo enligt kanalen.

Samtidigt meddelar statsministern att Finland kommer höja försvarsanslagen till 3 procent av BNP senast 2029.

Östra gränsen

Personminor kan utplaceras vid Finlands östra gräns mot Ryssland, enligt flera experter.

Henrique Garbino är forskare vid Försvarshögskolan och har jobbat med minröjning i östra Ukraina.

Han förklarar att personminorna kan behövas om Ryssland attackerar Finland på bred front.

– Det hot som kanske oroar er regering är att ett stort antal soldater skulle ta sig över gränsen in på finskt territorium och att det här inte kommer att aktivera de minsystem som ni i nuläget har, eller planerar att ta i bruk vid gränsen, säger han till Yle.

Sverige kan följa efter

Militärexperten Joakim Paasikivi tror att diskussionen om personminor kommer att intensifieras i Sverige med anledning av säkerhetsläget och utvecklingen i Finland.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, har Paasikivi sagt till SvD

Omstritt vapen

Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen