SVERIGE: Så mycket sänks bränslepriset

2022 10 27

Priset blir en krona lägre per liter vid pump, rapporterar SVT Nyheter.

Det handlar om en tillfällig skattesänkning och den förväntas träda i kraft från och med den 1 januari 2023.

Regeringsunderlaget kommer att presentera förslaget under torsdagen i samband med att partierna offentliggör sitt första gemensamma budgetförslag.

– Bensin och dieselskatt är ett förslag i en kombination av åtgärder. 6,7 miljarder kronor satsar vi på att sänka skatten redan nu till årsskiftet, säger SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt, till SVT Nyheter.

Den tillfälliga skattesänkningen för energiskatten på bensin och diesel landar på 80 öre per liter, men en sänkning av momsen adderas på summan.

Reduktionsplikten till miniminivå

Förutom sänkt skatt på bensin och diesel kommer regeringsunderlaget föreslå sänkt reduktionsplikt och bibehållet reseavdrag, med förstärkning för arbetsresor, uppger SVT.

Ambitionen är att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå på sex procent.

Reduktionsplikten uppgår i dag till 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.

Gammalt förslag skrotas

Förslaget om bibehållet reseavdrag innebär att S-regeringens förslag om ett nytt system för skattelättnader för arbetsresor skrotas helt och hållet.

Bakgrunden till förslaget var enligt dåvarande regering att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik.

– De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön, skrev S-regeringen i samband med att förslaget presenterades.

S-regeringens förslag skulle träda i kraft från och med den 1 januari 2023, men nu hamnar det i ”papperskorgen”.

– Den gamla regeringens reseavdrag lägger vi i papperskorgen helt och hållet. I stället höjer vi milersättningen upp till 25 kronor. Den har legat still på 18,5 kronor i nästan 13 år nu, trots prisökningar i övrigt. Det är primärt för de som har långt att köra till jobbet, säger Oscar Sjöstedt till SVT.

Regeringsunderlaget förväntas presenteras sin fullständiga budget den 8 november.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen