JUST NU: Så mycket ökar pensionen nästa år

2023 10 26

Pensionsmyndigheten har idag presenterat sina beräkningar som berör Sveriges 2,3 miljoner pensionärer med allmän pension.

Ger besked

Pensionsmyndigheten har också redovisat sin sammanställning till regeringen.

Beskedet till Sveriges pensionärer är att inkomstpensionen ökar med 1 procent i januari 2024.

Det innebär en lägre ökning jämfört med 2023 då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

Samtidigt framgår att fler kommer att få garantipension från och med nästa år.

Så beräknas det

Ole Settergren, som är analyschef vid Pensionsmyndigheten, förklarar att man beräknar pensionsökningen med hjälp av inkomstutvecklingen i samhället.

– Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent, förklarar han.

– Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent.

Fler får garantipension

Myndigheten förklarar vidare att fler människor kommer att få garantipension framöver.

Detta på grund av den negativa reallöneutvecklingen.

– Efter årsskiftet väntas antalet pensionärer som får garantipension öka med cirka 190 000. Anledningen är att gränserna för garantipensionen höjs med 9,1 procent samtidigt som inkomstpensionen höjs med 1 procent, förklarar Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

2,3 miljoner pensionärer

I Sverige finns omkring 2,3 miljoner pensionärer, varav drygt 1,2 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. 

De får sin inkomstpension höjd med 1 procent.

Samtidigt har 755 000 pensionärer inkomstpension och en del garantipension. De får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 1,0 och 9,1 procent.

Sverige har även 292 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension. De får upp till 9,1 procent i ökad allmän pension.

 Foto: E. Anne

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen