JUST NU: Så mycket ökar pensionen nästa år

2023 10 26

Pensionsmyndigheten har idag presenterat sina beräkningar som berör Sveriges 2,3 miljoner pensionärer med allmän pension.

Ger besked

Pensionsmyndigheten har också redovisat sin sammanställning till regeringen.

Beskedet till Sveriges pensionärer är att inkomstpensionen ökar med 1 procent i januari 2024.

Det innebär en lägre ökning jämfört med 2023 då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

Samtidigt framgår att fler kommer att få garantipension från och med nästa år.

Så beräknas det

Ole Settergren, som är analyschef vid Pensionsmyndigheten, förklarar att man beräknar pensionsökningen med hjälp av inkomstutvecklingen i samhället.

– Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent, förklarar han.

– Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent.

Fler får garantipension

Myndigheten förklarar vidare att fler människor kommer att få garantipension framöver.

Detta på grund av den negativa reallöneutvecklingen.

– Efter årsskiftet väntas antalet pensionärer som får garantipension öka med cirka 190 000. Anledningen är att gränserna för garantipensionen höjs med 9,1 procent samtidigt som inkomstpensionen höjs med 1 procent, förklarar Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

2,3 miljoner pensionärer

I Sverige finns omkring 2,3 miljoner pensionärer, varav drygt 1,2 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. 

De får sin inkomstpension höjd med 1 procent.

Samtidigt har 755 000 pensionärer inkomstpension och en del garantipension. De får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 1,0 och 9,1 procent.

Sverige har även 292 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension. De får upp till 9,1 procent i ökad allmän pension.

 Foto: E. Anne

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen