JUST NU: Så mycket ökar pensionen nästa år

2023 10 26

Nu kommer besked om hur mycket mer pensionärerna får i plånboken under 2024.

Pensionsmyndigheten har idag presenterat sina beräkningar som berör Sveriges 2,3 miljoner pensionärer med allmän pension.

Ger besked

Pensionsmyndigheten har också redovisat sin sammanställning till regeringen.

Beskedet till Sveriges pensionärer är att inkomstpensionen ökar med 1 procent i januari 2024.

Det innebär en lägre ökning jämfört med 2023 då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

Samtidigt framgår att fler kommer att få garantipension från och med nästa år.

Så beräknas det

Ole Settergren, som är analyschef vid Pensionsmyndigheten, förklarar att man beräknar pensionsökningen med hjälp av inkomstutvecklingen i samhället.

– Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent, förklarar han.

– Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent.

Fler får garantipension

Myndigheten förklarar vidare att fler människor kommer att få garantipension framöver.

Detta på grund av den negativa reallöneutvecklingen.

– Efter årsskiftet väntas antalet pensionärer som får garantipension öka med cirka 190 000. Anledningen är att gränserna för garantipensionen höjs med 9,1 procent samtidigt som inkomstpensionen höjs med 1 procent, förklarar Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

2,3 miljoner pensionärer

I Sverige finns omkring 2,3 miljoner pensionärer, varav drygt 1,2 miljoner pensionärer har inkomst- och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg.

De får sin inkomstpension höjd med 1 procent.

Samtidigt har 755 000 pensionärer inkomstpension och en del garantipension. De får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 1,0 och 9,1 procent.

Sverige har även 292 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension. De får upp till 9,1 procent i ökad allmän pension.

Foto: E. Anne

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen