Så mycket minskas biståndet

2022 10 18

De nya ministrarna i den nya regeringen har inte just mer än presenterats förrän konkreta budgetsiffror börjar sippra ut.

Det är beloppet för biståndet som kommit fram. Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer biståndsramen under åren 2023–2025 att vara i trakterna kring 56 miljarder, vilket för kommande år är en minskning med 1,4 miljarder.

Det är dock inte alls en minskning i paritet med vad Sverigedemokraterna önskade för att finansiera sina tänkta satsningar.

– Det är en viktig seger för oss, då ingången för ett av de större partierna ville halvera biståndet, framhåller en KD-källa för tidningen.

Jättestort ansvar i dag

Nytillträdd bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kommenterar biståndspolitiken för tidningen utan att gå in på siffror.

– Sverige tar ett jättestort ansvar i dag och vi kommer att fortsätta göra det, men det handlar ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting, utan också vad man använder pengarna till.

Han tillägger:

– Vi ökar effektiviteten och kontrollen och gjuter ihop det med handelspolitiken, så vi hjälper människor att stå på egna ben och skapa ett eget välstånd och inte vara beroende av bistånd år efter år.

Sverige har sedan 1968 haft som mål att biståndet ska vara 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten. Det har inte alla gånger nåtts fullt ut.

De fyra samarbetspartierna, varav tre utgör regeringen, har under valrörelsen i olika hög grad propagerat för sänkt bistånd.

Ett jättestort svek

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallade redan innan det stod klart i vilken omfattning biståndet ska sänkas biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, sade hon till TT häromdagen.

Foto: KD, M, L resp SD

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen