Så mycket minskas biståndet

2022 10 18

De nya ministrarna i den nya regeringen har inte just mer än presenterats förrän konkreta budgetsiffror börjar sippra ut.

Det är beloppet för biståndet som kommit fram. Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer biståndsramen under åren 2023–2025 att vara i trakterna kring 56 miljarder, vilket för kommande år är en minskning med 1,4 miljarder.

Det är dock inte alls en minskning i paritet med vad Sverigedemokraterna önskade för att finansiera sina tänkta satsningar.

– Det är en viktig seger för oss, då ingången för ett av de större partierna ville halvera biståndet, framhåller en KD-källa för tidningen.

Jättestort ansvar i dag

Nytillträdd bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kommenterar biståndspolitiken för tidningen utan att gå in på siffror.

– Sverige tar ett jättestort ansvar i dag och vi kommer att fortsätta göra det, men det handlar ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting, utan också vad man använder pengarna till.

Han tillägger:

– Vi ökar effektiviteten och kontrollen och gjuter ihop det med handelspolitiken, så vi hjälper människor att stå på egna ben och skapa ett eget välstånd och inte vara beroende av bistånd år efter år.

Sverige har sedan 1968 haft som mål att biståndet ska vara 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten. Det har inte alla gånger nåtts fullt ut.

De fyra samarbetspartierna, varav tre utgör regeringen, har under valrörelsen i olika hög grad propagerat för sänkt bistånd.

Ett jättestort svek

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallade redan innan det stod klart i vilken omfattning biståndet ska sänkas biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, sade hon till TT häromdagen.

Foto: KD, M, L resp SD

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 22

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen