Så mycket minskas biståndet

2022 10 18

De nya ministrarna i den nya regeringen har inte just mer än presenterats förrän konkreta budgetsiffror börjar sippra ut.

Det är beloppet för biståndet som kommit fram. Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer biståndsramen under åren 2023–2025 att vara i trakterna kring 56 miljarder, vilket för kommande år är en minskning med 1,4 miljarder.

Det är dock inte alls en minskning i paritet med vad Sverigedemokraterna önskade för att finansiera sina tänkta satsningar.

– Det är en viktig seger för oss, då ingången för ett av de större partierna ville halvera biståndet, framhåller en KD-källa för tidningen.

Jättestort ansvar i dag

Nytillträdd bistånds- och utrikeshandelsminister, Johan Forssell (M) kommenterar biståndspolitiken för tidningen utan att gå in på siffror.

– Sverige tar ett jättestort ansvar i dag och vi kommer att fortsätta göra det, men det handlar ju inte bara om hur mycket pengar man lägger på någonting, utan också vad man använder pengarna till.

Han tillägger:

– Vi ökar effektiviteten och kontrollen och gjuter ihop det med handelspolitiken, så vi hjälper människor att stå på egna ben och skapa ett eget välstånd och inte vara beroende av bistånd år efter år.

Sverige har sedan 1968 haft som mål att biståndet ska vara 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten. Det har inte alla gånger nåtts fullt ut.

De fyra samarbetspartierna, varav tre utgör regeringen, har under valrörelsen i olika hög grad propagerat för sänkt bistånd.

Ett jättestort svek

Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef vid svenska Rädda Barnen, kallade redan innan det stod klart i vilken omfattning biståndet ska sänkas biståndsbeskedet för ett svek.

– Det här är ett stort svek mot världens fattigaste och inte minst barnen. Världen står inför enorma överlappande kriser och konflikter just nu, som drabbar de mest utsatta värst, sade hon till TT häromdagen.

Foto: KD, M, L resp SD

Text: Redaktionen


09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen