JUST NU: Så mycket kostar narkotikan samhället

2022 06 07

Bruk av narkotikaklassade substanser kostade samhället 38,5 miljarder kronor år 2020.

Det fastlår Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, i en ny undersökning som de har utfört på uppdrag av Folkhälsomydigheten.

– Bruk av narkotikaklassade substanser (t.ex. cannabis, ecstasy, kokain, heroin, LSD) är ett utbrett samhällsfenomen och narkotikabruk kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda användaren, närstående och samhället, fastlår IHE i sin rapport.

Kostnaden är högre än vad man tidigare har trott.

Flera kostnader

I beräkningen har IHE tagit hänsyn till direkta, indirekta och immateriella kostnader:

Direkta kostnader avser bland annat kostnader för vård och behandling för personer som använder narkotika och kostnader för rättsväsendet.
Indirekta kostnader avser bland annat produktionsbortfall till följd av arbetslöshet och förtida dödsfall.
Immateriella kostnader avser värdet av försämrad livskvalitet hos bland annat personer med ett skadligt bruk/beroende av narkotika och närstående.

Högsta enskilda kostnaden

Det är första gången som IHE studerar kostnaden för förlorad livskvalité hos personer som använder narkotika, samt deras anhöriga.

Det är den högsta enskilda kostnaden i rapporten. Den uppgår till 15,5 miljarder kronor.

Vill stärka det förebyggande arbetet

Nu konstaterar Folkhälsomyndigheten att det förebyggande arbetet måste stärkas. Då kan både hälsokonsekvenserna och de samhällsekonomiska kostnaderna för narkotikabruk minskas, enligt myndigheten.

– Det handlar dels om att förebygga att barn och unga kommer i kontakt med eller prövar narkotika men även att minska narkotikabruket och dess negativa konsekvenser generellt i befolkningen, till exempel genom att ge vård och stöd. På så sätt kan både skadorna för den enskilde och kostnaderna för samhället minska, säger enhetschef Joakim Strandberg.

Foto: J. Gonzales

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen