Så mycket kostar kriget Ukraina varje dag

2022 10 07

Rysslands anfallskrig kostar Ukraina 1,7 miljarder kronor per dag.

Det säger Mychajlo Podoljak, president Zelensky främsta rådgivare, i en intervju med Dagens Industri.

– Vi har en krigsekonomi och har tappat 40 procent av BNP. Ryssland attackerar också de delar av landet som är mest industrialiserade: Dnipro, Cherson och centrala Ukraina. Dessutom blockeras våra varutransporter.

Enligt Podoljak skulle Ryssland tjäna på ett utdraget krig.

Ukraina vill ha ett snabbt avslut.

– För oss är det allra viktigast att avsluta kriget så snart det bara går. Vi har inte kapacitet att slåss under lång tid, vilket Ryssland önskar. Psykologiskt är det också viktigt att kunna förmedla budskapet om att vi kan avsluta det här kriget snart. För omvärlden är det svårt att bry sig om kriget i två tre år till, säger Podoljak till Di.

Stöd till Ukraina

USA är den i särklass största bidragsgivaren till Ukraina. Landet har hittills skickat 44 miljarder euro i stöd.

USA står därmed för 53 procent av det totala ekonomiska stödet till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion, enligt statistik från Kiel institute for the world economy.

EU har bidragit med cirka 28 miljarder euro, vilket motsvarar 33 procent av det totala stödet.

Övriga länder har bidragit med drygt 12 miljarder euro.

Sveriges stöd

Sverige har sedan invasionens början bidragit med cirka 4,2 miljarder kronor till Ukraina, enligt regeringens siffror.

Den 29 augusti meddelade regeringen att Sverige kommer gå vidare med nya stödpaket till Ukraina. Det nya stödet värderas till en miljard svenska kronor.

Statsminister Magdalena Andersson (S) beskrev stödet som tvådelat:

– Den första delen är ett nytt militärt stöd, på 500 miljoner kronor. Innehållet i det nya stödpaketet motsvarar era förfrågningar och ska komplettera donationer från andra nationer. Ett beslut i frågan kommer fattas inom en mycket nära framtid, sa hon på en pressträff.

Den andra delen av Sveriges stöd avser att stödja Ukrainas ekonomi, motståndskraft och återhämtning, med ytterligare 500 miljoner kronor.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen