Så mycket kostar kriget Ukraina varje dag

2022 10 07

Rysslands anfallskrig kostar Ukraina 1,7 miljarder kronor per dag.

Det säger Mychajlo Podoljak, president Zelensky främsta rådgivare, i en intervju med Dagens Industri.

– Vi har en krigsekonomi och har tappat 40 procent av BNP. Ryssland attackerar också de delar av landet som är mest industrialiserade: Dnipro, Cherson och centrala Ukraina. Dessutom blockeras våra varutransporter.

Enligt Podoljak skulle Ryssland tjäna på ett utdraget krig.

Ukraina vill ha ett snabbt avslut.

– För oss är det allra viktigast att avsluta kriget så snart det bara går. Vi har inte kapacitet att slåss under lång tid, vilket Ryssland önskar. Psykologiskt är det också viktigt att kunna förmedla budskapet om att vi kan avsluta det här kriget snart. För omvärlden är det svårt att bry sig om kriget i två tre år till, säger Podoljak till Di.

Stöd till Ukraina

USA är den i särklass största bidragsgivaren till Ukraina. Landet har hittills skickat 44 miljarder euro i stöd.

USA står därmed för 53 procent av det totala ekonomiska stödet till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion, enligt statistik från Kiel institute for the world economy.

EU har bidragit med cirka 28 miljarder euro, vilket motsvarar 33 procent av det totala stödet.

Övriga länder har bidragit med drygt 12 miljarder euro.

Sveriges stöd

Sverige har sedan invasionens början bidragit med cirka 4,2 miljarder kronor till Ukraina, enligt regeringens siffror.

Den 29 augusti meddelade regeringen att Sverige kommer gå vidare med nya stödpaket till Ukraina. Det nya stödet värderas till en miljard svenska kronor.

Statsminister Magdalena Andersson (S) beskrev stödet som tvådelat:

– Den första delen är ett nytt militärt stöd, på 500 miljoner kronor. Innehållet i det nya stödpaketet motsvarar era förfrågningar och ska komplettera donationer från andra nationer. Ett beslut i frågan kommer fattas inom en mycket nära framtid, sa hon på en pressträff.

Den andra delen av Sveriges stöd avser att stödja Ukrainas ekonomi, motståndskraft och återhämtning, med ytterligare 500 miljoner kronor.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen