Regeringen vill anpassa sig till EU:s klimatkrav, vilket innebär en rejäl omsvängning från vad som tidigare lovats.

Men SD sätter sig på tvären, rapporterar DN.

Lovade sänkning till lägstanivå

– Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i regeringsförklaringen i oktober.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent, vilket i sin tur skulle innebära lägre bränslepriser.

Enligt regeringens beräkningar skulle det ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen på bränsle som regeringen och SD gått fram med.

Klimatkrav ändrar prognosen

En sänkning av reduktionsplikten till EU:s lägstanivå ser dock inte ut att bli verklighet.

Enligt uppgifter till DN har regeringen den senaste tiden arbetat nära Energimyndigheten och Naturvårdsverket för att beräkna hur mycket reduktionsplikten kan sänkas, utan att Sverige samtidigt bryter mot EU:s klimatkrav.

– Det har blivit många olika varianter, men inget alternativ har haft sex procent reduktionsplikt för både bensin och diesel, säger Noak Westerberg, handläggare på Energimyndigheten, till tidningen.

I stället uppges regeringen lagt fram två nya förslag på bordet:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

I dag är reduktionsplikten för diesel 30,5 procent.

Dömer ut förslagen

Sverigedemokraterna accepterar inte regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

–  Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.