Så mycket kan reduktionsplikten sänkas

2023 04 05

Den interna striden om reduktionsplikten mellan regeringen och SD hårdnar.

Regeringen vill anpassa sig till EU:s klimatkrav, vilket innebär en rejäl omsvängning från vad som tidigare lovats.

Men SD sätter sig på tvären, rapporterar DN.

Lovade sänkning till lägstanivå

– Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i regeringsförklaringen i oktober.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent, vilket i sin tur skulle innebära lägre bränslepriser.

Enligt regeringens beräkningar skulle det ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen på bränsle som regeringen och SD gått fram med.

Klimatkrav ändrar prognosen

En sänkning av reduktionsplikten till EU:s lägstanivå ser dock inte ut att bli verklighet.

Enligt uppgifter till DN har regeringen den senaste tiden arbetat nära Energimyndigheten och Naturvårdsverket för att beräkna hur mycket reduktionsplikten kan sänkas, utan att Sverige samtidigt bryter mot EU:s klimatkrav.

– Det har blivit många olika varianter, men inget alternativ har haft sex procent reduktionsplikt för både bensin och diesel, säger Noak Westerberg, handläggare på Energimyndigheten, till tidningen.

I stället uppges regeringen lagt fram två nya förslag på bordet:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

I dag är reduktionsplikten för diesel 30,5 procent.

Dömer ut förslagen

Sverigedemokraterna accepterar inte regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

– Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen