Så mycket kan reduktionsplikten sänkas

2023 04 05

Den interna striden om reduktionsplikten mellan regeringen och SD hårdnar.

Regeringen vill anpassa sig till EU:s klimatkrav, vilket innebär en rejäl omsvängning från vad som tidigare lovats.

Men SD sätter sig på tvären, rapporterar DN.

Lovade sänkning till lägstanivå

– Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden, framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) i regeringsförklaringen i oktober.

En sänkning till miniminivån skulle innebära att reduktionsplikten landar på drygt 6 procent, vilket i sin tur skulle innebära lägre bränslepriser.

Enligt regeringens beräkningar skulle det ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen på bränsle som regeringen och SD gått fram med.

Klimatkrav ändrar prognosen

En sänkning av reduktionsplikten till EU:s lägstanivå ser dock inte ut att bli verklighet.

Enligt uppgifter till DN har regeringen den senaste tiden arbetat nära Energimyndigheten och Naturvårdsverket för att beräkna hur mycket reduktionsplikten kan sänkas, utan att Sverige samtidigt bryter mot EU:s klimatkrav.

– Det har blivit många olika varianter, men inget alternativ har haft sex procent reduktionsplikt för både bensin och diesel, säger Noak Westerberg, handläggare på Energimyndigheten, till tidningen.

I stället uppges regeringen lagt fram två nya förslag på bordet:

- Ett första förslag utgår från att elektrifieringen av bilmarknaden kommer att gå snabbare än väntat i Sverige. Då kommer reduktionsplikten att ligga på drygt 10 procent 2024 för att sedan stiga till 20 procent 2030.

- Det andra förslaget utgår från en mer realistisk takt på elektrifieringen. Då kommer reduktionsplikten att sänkas till 10 procent 2024 för att sedan öka år för år till 30 procent 2030.

I dag är reduktionsplikten för diesel 30,5 procent.

Dömer ut förslagen

Sverigedemokraterna accepterar inte regeringens scenarier.

Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, anser att reduktionsplikten i båda förslagen ligger på en ”alldeles för hög nivå”.

– Något som börjar på 10 procent och stiger under mandatperioden är inget vi kan stödja. Och det vet de andra partierna om, säger han till DN.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen