Levnadskostnaderna har som bekant ökat i Sverige de senaste åren.

Höjda räntor, dyrare mat och drivmedel är bara några exempel – även om flera trender är på väg att vända.

En följd av ökade utgifter för hushållen är även att barn numera får mindre fickpengar än tidigare.

Det menar Nordea, som i en ny rapport flaggar för att barn som får fickpengar då och då istället för vecko- eller månadspeng “är de stora förlorarna".

– Troligtvis är det lättare för föräldrar att ”glömma” fickpengen när den inte ges regelbundet vilket leder till ett lägre belopp på månadsbasis. Det innebär att barnen inte ges samma möjlighet att planera och ta ansvar för sin ekonomi, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Minskat 120 kronor

Enligt banken är det framför allt 15-17-åringar som får pengar då och då som har fått mindre att använda sig av.

Deras fickpengar har minskat med 120 kronor i månaden jämfört med förra året – från 740 till 620 kronor.

Det motsvarar en minskning med hela 16 procent och var femte förälder (22 procent) uppger att fickpengen påverkats av en dyrare vardag.

– De allmänt ökande kostnaderna på framförallt mat och bolån påverkar svenskarnas möjlighet att ge barnen fickpengar, säger Anders Stenkrona.

Betalar i "krediter"

Digitala fickpengar som banköverföringar och Swish är den dominerande varianten bland 12-17-åringar.

Över 95 procent får sina pengar på det sättet.

Men till yngre barn har föräldrar nu börjat ge fickpengar i form av krediter i spel, köp i appar eller genom “familjevalutor” – eftersom kontanter används mindre i samhället.

– Vi ser att föräldrar hittar på nya sätt att ge fickpengar. I en alltmer kontantlös värld skapar föräldrarna en egen valuta för att kunna hantera barnens veckopeng, säger Anders Stenkrona.

Så stor är fickpengen 2024:

Källa: Nordea/Verian

Text: Redaktionen