Så mycket får barn i fickpengar numera – stor förändring

2024 09 10

Hur mycket fickpengar barn har att röra sig med nuförtiden har förändrats relativt markant.

Levnadskostnaderna har som bekant ökat i Sverige de senaste åren.

Höjda räntor, dyrare mat och drivmedel är bara några exempel – även om flera trender är på väg att vända.

En följd av ökade utgifter för hushållen är även att barn numera får mindre fickpengar än tidigare.

Det menar Nordea, som i en ny rapport flaggar för att barn som får fickpengar då och då istället för vecko- eller månadspeng “är de stora förlorarna".

– Troligtvis är det lättare för föräldrar att ”glömma” fickpengen när den inte ges regelbundet vilket leder till ett lägre belopp på månadsbasis. Det innebär att barnen inte ges samma möjlighet att planera och ta ansvar för sin ekonomi, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Minskat 120 kronor

Enligt banken är det framför allt 15-17-åringar som får pengar då och då som har fått mindre att använda sig av.

Deras fickpengar har minskat med 120 kronor i månaden jämfört med förra året – från 740 till 620 kronor.

Det motsvarar en minskning med hela 16 procent och var femte förälder (22 procent) uppger att fickpengen påverkats av en dyrare vardag.

– De allmänt ökande kostnaderna på framförallt mat och bolån påverkar svenskarnas möjlighet att ge barnen fickpengar, säger Anders Stenkrona.

Betalar i "krediter"

Digitala fickpengar som banköverföringar och Swish är den dominerande varianten bland 12-17-åringar.

Över 95 procent får sina pengar på det sättet.

Men till yngre barn har föräldrar nu börjat ge fickpengar i form av krediter i spel, köp i appar eller genom “familjevalutor” – eftersom kontanter används mindre i samhället.

– Vi ser att föräldrar hittar på nya sätt att ge fickpengar. I en alltmer kontantlös värld skapar föräldrarna en egen valuta för att kunna hantera barnens veckopeng, säger Anders Stenkrona.

Så stor är fickpengen 2024:

Ungefärlig fickpeng

6-8 år

 

9-11 år

 

12-14 år

 

15-17 år

 

Veckopeng

30 kr

50 kr

80 kr

160 kr

Månadspeng

*

180 kr

400 kr

800 kr

Då och då

85 kr

145 kr

285 kr

620 kr

Källa: Nordea/Verian

Text: Redaktionen

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen