Så mycket billigare blir det att flyga – flygskatten slopas

2024 09 03

Nu blir det billigare att flyga inrikes och utrikes.

Regeringen och SD avskaffar flygskatten.

– Det blir helt enkelt sänkta biljettpriser, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg på en pressträff.

Så mycket billigare blir det

Flygskatten beräknas per passagerare. Den totala skattesatsen beror på flygresans slutdestination.

2024 är skattesatsen 76, 315 eller 504 kronor per passagerare, beroende på vilket land som är flygresans slutdestination.

Som mest kommer alltså en tur- och returresa bli 1 008 kronor billigare.

Biljettpriset för resor inom Sverige kommer att sjunka med 82 kronor per passagerare vid enkelresor, och 164 kronor per passagerare vid tur- och returresor.

Se vad som gäller för alla länder i en tabell längst ner i artikeln

Omtvistat fråga

Huruvida flygskatten skulle slopas eller ej har varit en omstridd fråga.

Liberalerna har motsatt sig ett avskaffande av den omdebatterade skatten.

Delar av den rödgröna oppositionen, med Miljöpartiet i spetsen, vill också ha kvar flygskatten.

– När flygets utsläpp ökar och klimatforskarna varnar oss allt högre är det dags att agera. Därför behövs en klimatskatt på flygresor, framhåller MP i ett uttalande.

Sverigedemokraternas Linda Lindberg konstaterar att avskaffandet riskerar att leda till högre utsläpp.

– Det är såklart att det kommer att påverka miljön och klimatutsläppen på det viset men det är något vi får titta på framåt, säger hon enligt SVT.

Hela listan – så beräknas flygskatten i dag

För länder som inte finns med i tabellen uppgår flygskatten till 504 kronor per passagerare.

                                                                                                                                                    Skattesatser för flygskatt per land 

Land

 

Skattesats 2024

Afghanistan

 

315 kr

Albanien

 

76 kr

Algeriet

 

315 kr

Andorra

 

76 kr

Armenien

 

315 kr

Azerbajdzjan

 

315 kr

Bahrain

 

315 kr

Belgien

 

76 kr

Bosnien och Hercegovina

 

76 kr

Bulgarien

 

76 kr

Burkina Faso

 

315 kr

Cypern

 

76 kr

Danmark

 

76 kr

Djibouti

 

315 kr

Egypten

 

315 kr

Elfenbenskusten

 

315 kr

Eritrea

 

315 kr

Estland

 

76 kr

Etiopien

 

315 kr

Finland

 

76 kr

Frankrike

 

76 kr

Förenade Arabemiraten

 

315 kr

Gambia

 

315 kr

Georgien

 

315 kr

Grekland

 

76 kr

Guinea

 

315 kr

Guinea-Bissau

 

315 kr

Irak

 

315 kr

Iran

 

315 kr

Irland

 

76 kr

Island

 

76 kr

Israel

 

315 kr

Italien

 

76 kr

Jemen

 

315 kr

Jordanien

 

315 kr

Kanada

 

315 kr

Kap Verde

 

315 kr

Kazakstan

 

315 kr

Kirgizistan

  315 kr

Kosovo

 

76 kr

Kroatien

 

76 kr

Kuwait

 

315 kr

Lettland

 

76 kr

Libanon

 

315 kr

Libyen

 

315 kr

Liechtenstein

  315 kr

Litauen

 

76 kr

Luxemburg

 

76 kr

Makedonien

 

76 kr

Mali

 

315 kr

Malta

 

76 kr

Marocko

 

315 kr

Mauretanien

 

315 kr

Moldavien

 

76 kr

Monaco

 

76 kr

Montenegro

 

76 kr

Nederländerna

 

76 kr

Niger

 

315 kr

Norge

 

76 kr

Oman

 

315 kr

Pakistan

 

315 kr

Palestina

 

315 kr

Polen

 

76 kr

Portugal

 

76 kr

Qatar

 

315 kr

Rumänien

 

76 kr

Ryssland

 

315 kr

San Marino

 

76 kr

Saudiarabien

 

315 kr

Schweiz

 

76 kr

Senegal

 

315 kr

Serbien

 

76 kr

Slovakien

 

76 kr

Slovenien

  76 kr

Spanien

 

76 kr

Storbritannien

 

76 kr

Sudan

 

315 kr

Sverige

 

76 kr

Syrien

 

315 kr

Tadzjikistan

 

315 kr

Tchad

 

315 kr

Tjeckien

 

76 kr

Tunisien

 

315 kr

Turkiet

 

76 kr

Turkmenistan

 

315 kr

Tyskland

 

76 kr

Ukraina

 

76 kr

Ungern

 

76 kr

USA

 

315 kr

Uzbekistan

 

315 kr

Vatikanstaten

 

76 kr

Vitryssland

 

76 kr

Österrike

 

76 kr

Källa: Skatteverket 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp J. Rosewell

Text: Redaktionen


17 april 2026

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen


17 april 2026

Superprognos för Sverige – värmebölja på gång

2026 04 17

I princip hela Sverige har på fredagen kunnat njuta av klart och soligt vårväder.

På flera håll landade temperaturen på runt 15 grader.

En liten försmak på vad som komma skall.

Sommaren 2026 väntas nämligen bli “varmare än vanligt”, förutspår meteorologen Mika Rantanen enligt Aftonbladet.

– Vi ser temperaturer som ligger ungefär en till två grader över det normala i Sverige. Framöver bör man vara beredd på mer intensiva värmeböljor, det är den nya verkligheten, säger han till tidningen.

Förbered för värmebölja

Mika Rantanen är verksam vid Meteorologiska Institutet i Finland. Han har studerat den prognos som ECMWF, Europacentret för medellånga väderprognoser, har gjort inför maj, juni och juli i år.

Trenden är tydlig.

Värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna, konstaterar meteorologen. Det innebär dock inte att varje sommar kommer bli varmare än föregångaren, men i år ser det åtminstone ut som att såväl maj som juni och juli kommer att klå snittet.

Juli är nästan alltid varmast, men ökningen jämfört med det normala är något mindre, säger Mika Rantanen.

En blandning

SMHI gör inga långtidsprognoser, utan ser enbart till de kommande tio dagarna. Därför har väderinstitutet inte gjort någon uppskattning för årets sommar.

Förra året kunde dock en rejäl mix konstateras. I Norrland slogs värmerekord medan det på vissa platser i södra Sverige till och med var kallare än vanligt.

– Sommaren 2025 var verkligen full av kontraster! Vi har haft nya värmerekord i norr, ovanligt kraftiga regn och frost i söder, säger Misha Lundgren som är meteorolog på SMHI.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

"Vädermonstret" vaknar i år

Vad som är säkert är emellertid att mars 2026 blev den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, enligt SMHI.

I år finns det också skäl att bevaka det för året ovanligt starka väderfenomenet El Niño, som kan resultera i höga globala temperaturer.

Marianne Tronstand Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, förväntar sig nya värmerekord även till sommaren. Framför allt i länderna kring Medelhavet.

Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen