JUST NU: Så missbedömde Sverige hotet från Ryssland

2022 06 15

Sverige missbedömde Rysslands hot mot Ukraina.

Den storskaliga invasionen bedömdes som osannolikt, rapporterar DN med hänvisning till rapporter som skickats till regeringen.

Enligt tidningens källor ledde det till att utrikesminister Ann Linde (S) ifrågasatte USA:s varningar under ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger en amerikansk källa till DN.

Bakgrund

I ett förändrat säkerhetsläge är det framför allt en myndighet som har ansvar att varna och förse Sveriges ledning med information om utvecklingen i geografiska närområden. 

Det rör sig om den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som också är en civil underrättelsetjänst.

Larmade inte

Trots Rysslands storskaliga mobilisering larmade inte Must som de borde ha gjort, uppger DN:s källor.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en källa med insyn i rapporteringen.

"Fullständig missbedömning"

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan källa till tidningen.

Kommenterar uppgifterna

Utrikesminister Ann Linde har kommenterat uppgifterna.

I en intervju med tidningen svarar hon:

– Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande. Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske, säger Ann Linde och tillägger:

– Putin hade ju inte gjort en fullskalig invasion i något av de länderna som han attackerat tidigare. Sedan gjorde han det ändå. Det man kan man säga är att kanske borde vi ha insett att han var irrationell på ett sätt som han inte varit de tidigare tjugo åren. Men det gjorde vi inte.

Fakta Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

  • Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.
  • Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.
  • Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. 
  • Det är regeringen och överbefälhavaren som är Musts uppdragsgivare.
  • Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.
  • Källa: Försvarsmakten
 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen