JUST NU: Så missbedömde Sverige hotet från Ryssland

2022 06 15

Sverige missbedömde Rysslands hot mot Ukraina.

Den storskaliga invasionen bedömdes som osannolikt, rapporterar DN med hänvisning till rapporter som skickats till regeringen.

Enligt tidningens källor ledde det till att utrikesminister Ann Linde (S) ifrågasatte USA:s varningar under ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger en amerikansk källa till DN.

Bakgrund

I ett förändrat säkerhetsläge är det framför allt en myndighet som har ansvar att varna och förse Sveriges ledning med information om utvecklingen i geografiska närområden. 

Det rör sig om den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som också är en civil underrättelsetjänst.

Larmade inte

Trots Rysslands storskaliga mobilisering larmade inte Must som de borde ha gjort, uppger DN:s källor.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en källa med insyn i rapporteringen.

"Fullständig missbedömning"

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan källa till tidningen.

Kommenterar uppgifterna

Utrikesminister Ann Linde har kommenterat uppgifterna.

I en intervju med tidningen svarar hon:

– Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande. Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske, säger Ann Linde och tillägger:

– Putin hade ju inte gjort en fullskalig invasion i något av de länderna som han attackerat tidigare. Sedan gjorde han det ändå. Det man kan man säga är att kanske borde vi ha insett att han var irrationell på ett sätt som han inte varit de tidigare tjugo åren. Men det gjorde vi inte.

Fakta Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

  • Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.
  • Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.
  • Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. 
  • Det är regeringen och överbefälhavaren som är Musts uppdragsgivare.
  • Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.
  • Källa: Försvarsmakten
 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Lidl-varuhus brinner – kunder evakueras

2024 12 25

En brand har brutit ut på Lidl samtidigt som varuhuset var öppet.

Händelsen inträffade under julaftonskvällen.

Lidls entré

Det var på Lidls varuhus i Södertälje som branden bröt ut.

SOS Alarm nåddes av larmet om branden på kvällen.

Enligt Södertörns Brandförsvarsförbund startade branden i en Lidls entré.

– Det är en värmeväxlare som det har varit elfel på, rapporterar vakthavande brandbefäl Michael Jansson till Länstidningen Södertälje.

Öppna lågor
Kunderna som befann sig inne i varuhuset fick hastigt lämna butiken.

– När vi kom dit brann det med öppna lågor, säger vakthavande befäl.

Brandsoldater från två brandstationer larmades till affären.

Han förklarar för tidningen att personalen fick genomföra en utrymning av butiken

Sammantaget ska personalen ha hjälpt sex personer att lämna butikslokalen.

Som tur var lyckades man dock få eldsvådan under kontroll innan den hann sprida sig vidare in i varuhuset.

Ambulans larmades

Under julaftonskvällen höll brandmännen på att ventilera byggnaden.

Enligt Sveriges Radio Södertälje larmades även ambulans till Lidl-varuhuset.

– Men det finns inga rapporter om personskador i nuläget, uppger radiokanalen.

Text: Redaktionen


Tre nya lagar införs efter nyår – det här gäller

2024 12 24

Från och med 1 januari 2025 träder flera nya lagar i kraft.

Besluten är redan fattade, men det är först vid årsskiftet som de börjar gälla i praktiken.

En del av dem påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Inga kläder i restavfallet

Bland de mer uppmärksammade lagförändringarna finns den som kommer börja kräva att hushåll sorterar textilavfall separat.

Med andra ord får du inte längre slänga exempelvis kläder eller väskor i restavfallet.

Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när de nya reglerna togs fram.

LÄS MER: Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

Anställda ska rapporteras

En annan av de nya lagarna som många behöver förhålla sig till är att anställda nu kommer att bli rapporterade till Skatteverket av sina arbetsgivare när de har varit hemma på grund av vård av sjukt barn, så kallad vab, eller föräldraledighet.

Syftet är att stoppa bidragsfusk genom att chefen en gång i månaden lämnar in uppgifter till myndigheten  om vem som varit borta från jobbet av ovanstående skäl.

– Vi måste stoppa bidragsfusket i vårt välfärdssystem, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot när förslaget lyftes i somras.

LÄS MER: Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

Skatter sänks

Den tredje av de mer vardagsnära lagförändringarna är att skatten sänks på bensin och diesel. 

Beslutet fattades efter att regeringen och SD höjde reduktionsplikten i höstas.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Dessutom stärks jobbskatteavdraget och marginalskatten minskar för folk med högre inkomster. Även pensionärer får lägre skatt.

Övriga lagar som börjar gälla från och med 1 januari 2025 är:

- Anonyma vittnen

- Slopat tillstånd för att öppna hotell eller pensionat

- Uppvärmda byggnader som ej är bostadshus och har fler än 20 p-platser ska ha minst en laddstolpe för elfordon

- Föräldrabalken ändras och stärker rättigheterna för barn

- Blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, kommer att bli dyrare

- Rut- och rotavdrag stramas åt och får ett gemensamt tak på 50 000 kronor. Maximalt avdrag för båda är 75 000 kronor.

Foto: J. Studler

Text: Redaktionen