JUST NU: Så missbedömde Sverige hotet från Ryssland

2022 06 15

Sverige missbedömde Rysslands hot mot Ukraina.

Den storskaliga invasionen bedömdes som osannolikt, rapporterar DN med hänvisning till rapporter som skickats till regeringen.

Enligt tidningens källor ledde det till att utrikesminister Ann Linde (S) ifrågasatte USA:s varningar under ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger en amerikansk källa till DN.

Bakgrund

I ett förändrat säkerhetsläge är det framför allt en myndighet som har ansvar att varna och förse Sveriges ledning med information om utvecklingen i geografiska närområden. 

Det rör sig om den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som också är en civil underrättelsetjänst.

Larmade inte

Trots Rysslands storskaliga mobilisering larmade inte Must som de borde ha gjort, uppger DN:s källor.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en källa med insyn i rapporteringen.

"Fullständig missbedömning"

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan källa till tidningen.

Kommenterar uppgifterna

Utrikesminister Ann Linde har kommenterat uppgifterna.

I en intervju med tidningen svarar hon:

– Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande. Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske, säger Ann Linde och tillägger:

– Putin hade ju inte gjort en fullskalig invasion i något av de länderna som han attackerat tidigare. Sedan gjorde han det ändå. Det man kan man säga är att kanske borde vi ha insett att han var irrationell på ett sätt som han inte varit de tidigare tjugo åren. Men det gjorde vi inte.

Fakta Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

  • Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.
  • Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.
  • Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. 
  • Det är regeringen och överbefälhavaren som är Musts uppdragsgivare.
  • Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.
  • Källa: Försvarsmakten
 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 01

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 01

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen