JUST NU: Så missbedömde Sverige hotet från Ryssland

2022 06 15

Sverige missbedömde Rysslands hot mot Ukraina.

Den storskaliga invasionen bedömdes som osannolikt, rapporterar DN med hänvisning till rapporter som skickats till regeringen.

Enligt tidningens källor ledde det till att utrikesminister Ann Linde (S) ifrågasatte USA:s varningar under ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger en amerikansk källa till DN.

Bakgrund

I ett förändrat säkerhetsläge är det framför allt en myndighet som har ansvar att varna och förse Sveriges ledning med information om utvecklingen i geografiska närområden. 

Det rör sig om den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som också är en civil underrättelsetjänst.

Larmade inte

Trots Rysslands storskaliga mobilisering larmade inte Must som de borde ha gjort, uppger DN:s källor.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en källa med insyn i rapporteringen.

"Fullständig missbedömning"

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan källa till tidningen.

Kommenterar uppgifterna

Utrikesminister Ann Linde har kommenterat uppgifterna.

I en intervju med tidningen svarar hon:

– Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande. Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske, säger Ann Linde och tillägger:

– Putin hade ju inte gjort en fullskalig invasion i något av de länderna som han attackerat tidigare. Sedan gjorde han det ändå. Det man kan man säga är att kanske borde vi ha insett att han var irrationell på ett sätt som han inte varit de tidigare tjugo åren. Men det gjorde vi inte.

Fakta Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

  • Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.
  • Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.
  • Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. 
  • Det är regeringen och överbefälhavaren som är Musts uppdragsgivare.
  • Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.
  • Källa: Försvarsmakten
 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Ryska trupper kapitulerar

2026 07 29

Ryska soldater överlämnar sig till Ukraina.

Både Ryssland och Ukraina tar återkommande fångar bland motståndarnas trupper.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har många fångutbyten gjorts mellan länderna.

Nu märker Ukraina en allt vanligare trend från de stridande på den ryska sidan, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ryska soldater som skickas tillbaka till fronten efter att ha utväxlats kapitulerar i allt högre grad till ukrainska styrkor istället för att återvända till strid, uppger ledningen för den enhet som samordnar hanteringen av Ukrainas krigsfångar, enligt tidningen.

20 soldater just nu

Enligt Ukraina hålls just nu 20 ryska soldater som har kapitulerat för andra gången, efter att ha fått återvända genom ett fångutbyte, som fångar i landet.

Den växande trenden vittnar om skillnaderna mellan länderna, enligt den ukrainska sidan.

– Denna situation visar också den grundläggande skillnaden mellan Ukrainas och Rysslands tillvägagångssätt gentemot sin egen militära personal, uppger samordningsledningen.

– I Ukraina har militär personal som återvänt från fångenskap laglig rätt att av egen fri vilja gå i pension från militärtjänsten. Efter utbytet lämnar den ryska ledningen sina soldater inget val – de skickar alla till frontlinjen igen.

Dessutom följer Ukraina internationell humanitär rätt och Genèvekonventionen, vilket de som tidigare suttit fångar är medvetna om. Det gör att förhållandena som fångar i Ukraina är bättre än i den ryska militären, menar samordningsledningen för krigsfångarna.

Läs också: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Viktigt med fångar

Andrii Yusov är biträdande chef för samordningshögkvarteret. Han menar att de ryska fångarna har en viktig funktion.

– Det är viktigt för oss att så många ryssar som möjligt kapitulerar, säger han, enligt tidningen.

– Varje sådan krigsfånge ökar vår utbytespool och ökar vår förmåga att ta hem ukrainska försvarare från rysk fångenskap.

Enligt Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, håller Ryssland omkring 1 900 ukrainare som fångar.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Bohan_伯韩 Shen_沈 

Text: Redaktionen


30 jul 2026

Kunder rasar mot Biltema – går sönder direkt

2026 07 30

En produkt från Biltema misstänks vara defekt.

Kunder slår larm om en Biltema-del.

Enligt köpare gick varan sönder efter bara fem kilometers körning och misstänker ett produktionsfel.

”Gav upp efter 5 kilometer”

Biltema lockar varje år miljontals kunder till sina butiker med ett brett sortiment av verktyg, bildelar och andra lågprisprodukter.

Nu riktas kritik mot en av företagets produkter efter att en kund uppger att den gick sönder nästan direkt efter montering.

Det handlar om Biltemas böjbara kylarslang av gummi, med artikelnummer 61-378.

Produkten kostar 139 kronor och ska enligt Biltema ge maximal genomströmning även vid kraftiga böjar.

En kund som köpte slangen monterade den på sin bil, men uppger att den inte höll länge.

– Höll att köra 5 kilometer innan den gav upp, skriver kunden på Facebook.

LÄS MER: LAVROV: Historisk vändning med Putin

Fler exemplar med sprickor

Efter att slangen gått sönder lämnade kunden tillbaka produkten för att få en ny.

Då upptäcktes ytterligare exemplar med liknande problem.

– När jag lämnade tillbaka den och skulle ta en ny så var där 3st dåligt tillverkade med sprickbildningar. Var även i en annan butik där det va 3st till med sprickbildningar.

Kunden misstänker nu att det kan handla om ett tillfälligt produktionsfel och varnar andra kunder för slangen.

Delade meningar

Efter inlägget har flera andra användare kommenterat och uttryckt missnöje med Biltemas kylarslangar.

– De slangarna har alltid varit dåliga, aldrig hållit längre än några dagar för mig, skriver en användare.

Samtidigt finns det kunder som försvarar produkten och berättar att de haft sina slangar under längre tid utan problem.

– Exakt den slangen jag kört med i 2 år och inte haft något problem med tills nu. Då den börjat läcka i en skarv på mitten, skriver en användare.

Kunden som köpt slangen uppmanar andra kunder att vara försiktiga.

– Det ska ändå hålla längre än 5km och inte finnas täcken på sprickor redan när dom ligger på hyllan. Uppmanar bara folk att kolla lite noggrannare på slangarna innan köp, skriver han.

Biltema har ännu inte lämnat någon kommentar kring uppgifterna.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Foto: Biltema

Text: Redaktionen