Så många vill förbjuda koranbränning

2023 07 28

Koranbränningarna fortsätter att skapa stor debatt i Sverige.

Sedan Rasmus Paludans uppmärksammade koranbränning utanför den turkiska ambassaden i vintras har flera personer följt i hans fotspår.

De upprepade bränningarna har fått stor uppmärksamhet världen över, och särskilt hård kritik har riktats från muslimska länder som Iran och Irak.

En stor debatt angående koranbränningar och yttrandefrihet har därefter tillkommit.

Nu visar en ny undersökning från Novus hur många som vill införa ett förbud mot bränning av religiösa skrifter.

Så många vill förbjuda

Fyra av tio personer i Sverige anser att bränning av koranen, toran och bibeln borde förbjudas.

– Yttrandefriheten vill man försvara, men man tycker egentligen inte att bränna en bok är en så viktig del av yttrandefriheten, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SvD.

– Det är ändå en ganska stor grupp människor som tycker så.

Försvarandet av yttrandefriheten

Undersökningen har också tagit reda på hur många som anser att det är viktigt att försvara yttrandefriheten i Sverige.

68 procent har svarat att de tycker det är mycket viktigt, 28 procent tycker att det är ganska viktigt medan fyra procent svarat att det inte är särskilt viktigt.

1 procent var osäkra på hur de ställde sig till frågan.

Kan vara Ryssland

Sex av tio personer menar att koranbränningarna genomfördes i syfte att provocera Islam.

Samtidigt menar var fjärde svensk att bränningarna är ett sätt att förstöra för Natoansökan, och 17 procent tror att Ryssland ligger bakom aktionerna.

“Påverkanskampanjer”

Statsminister Ulf Kristersson (M) framhåller att Sverige just nu “utsätts för påverkanskampanjer understödda av stater och statsliknande aktörer, vars själva syfte är att skada Sverige och svenska intressen”.

Han menar även att han är mycket orolig över utvecklingen.

– De samordnade desinformationskampanjer som Sverige nu utsätts för försämrar situationen för svenska medborgare och företag utomlands, och försvagar säkerheten inom landet, menar han enligt SVT.

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


13 augusti 2026

Skatt för bilister höjs igen på måndag – detta gäller

2026 08 14

På måndag höjs trängselskatten igen.

Skatten berör som bekant fordon som kör in och ut ur Stockholms innerstad samt på Essingeleden.

Den så kallade lågsäsongen är nu över, och högsäsongen är igång.

Det innebär att trängselskatten nu höjs.

Skatt höjs igen

Under lågsäsongen har trängselskatten legat på max 105 kronor om dagen.

Men från och med måndag så höjs den till max 135 kronor – alltså en 29-procentig ökning.

– Den 19 juni började trängselskattens lågsäsong. Högsäsongen börjar igen den 15 augusti, meddelar Transportstyrelsen.

Fram till november

Trängselskatten används för att minska trängseln och förbättra framkomligheten i trafiken. 

Eftersom att skatt inte tas ut på helgdagar så kommer den nya nivån att börja gälla på måndag.

– Högsäsong är perioden 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid, förklarar myndigheten.

Läs mer: Arbetslösheten minskar

Detta gäller

Här är tiderna och beloppet som tas ut för trängselskatt i innerstaden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

30 kr

25 kr

07:00–08:29

45 kr

35 kr

08:30–08:59

30 kr

25 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

30 kr

25 kr

16:00–17:29

45 kr

35 kr

17:30–17:59

30 kr

25 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

 

För Essingeleden

Och detta gäller på Essingeleden:

Tid

Högsäsong

Lågsäsong

06:00–06:29

15 kr

15 kr

06:30–06:59

27 kr

22 kr

07:00–08:29

40 kr

30 kr

08:30–08:59

27 kr

22 kr

09:00–09:29

20 kr

15 kr

09:30–14:59

11 kr

11 kr

15:00–15:29

20 kr

15 kr

15:30–15:59

27 kr

22 kr

16:00–17:29

40 kr

30 kr

17:30–17:59

27 kr

22 kr

18:00–18:29

20 kr

15 kr

Skatt tas enligt Transportstyrelsen inte ut helgdag, vissa dagar före helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna. 

Läs mer: Så mycket kostar det att äga en stuga – varje år

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen