Så många vill förbjuda koranbränning

2023 07 28

Sedan Rasmus Paludans uppmärksammade koranbränning utanför den turkiska ambassaden i vintras har flera personer följt i hans fotspår.

De upprepade bränningarna har fått stor uppmärksamhet världen över, och särskilt hård kritik har riktats från muslimska länder som Iran och Irak.

En stor debatt angående koranbränningar och yttrandefrihet har därefter tillkommit.

Nu visar en ny undersökning från Novus hur många som vill införa ett förbud mot bränning av religiösa skrifter.

Så många vill förbjuda

Fyra av tio personer i Sverige anser att bränning av koranen, toran och bibeln borde förbjudas.

– Yttrandefriheten vill man försvara, men man tycker egentligen inte att bränna en bok är en så viktig del av yttrandefriheten, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SvD.

– Det är ändå en ganska stor grupp människor som tycker så.

Försvarandet av yttrandefriheten

Undersökningen har också tagit reda på hur många som anser att det är viktigt att försvara yttrandefriheten i Sverige.

68 procent har svarat att de tycker det är mycket viktigt, 28 procent tycker att det är ganska viktigt medan fyra procent svarat att det inte är särskilt viktigt.

1 procent var osäkra på hur de ställde sig till frågan.

Kan vara Ryssland

Sex av tio personer menar att koranbränningarna genomfördes i syfte att provocera Islam.

Samtidigt menar var fjärde svensk att bränningarna är ett sätt att förstöra för Natoansökan, och 17 procent tror att Ryssland ligger bakom aktionerna.

“Påverkanskampanjer”

Statsminister Ulf Kristersson (M) framhåller att Sverige just nu “utsätts för påverkanskampanjer understödda av stater och statsliknande aktörer, vars själva syfte är att skada Sverige och svenska intressen”.

Han menar även att han är mycket orolig över utvecklingen.

– De samordnade desinformationskampanjer som Sverige nu utsätts för försämrar situationen för svenska medborgare och företag utomlands, och försvagar säkerheten inom landet, menar han enligt SVT.

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen