Så många vill förbjuda koranbränning

2023 07 28

Sedan Rasmus Paludans uppmärksammade koranbränning utanför den turkiska ambassaden i vintras har flera personer följt i hans fotspår.

De upprepade bränningarna har fått stor uppmärksamhet världen över, och särskilt hård kritik har riktats från muslimska länder som Iran och Irak.

En stor debatt angående koranbränningar och yttrandefrihet har därefter tillkommit.

Nu visar en ny undersökning från Novus hur många som vill införa ett förbud mot bränning av religiösa skrifter.

Så många vill förbjuda

Fyra av tio personer i Sverige anser att bränning av koranen, toran och bibeln borde förbjudas.

– Yttrandefriheten vill man försvara, men man tycker egentligen inte att bränna en bok är en så viktig del av yttrandefriheten, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SvD.

– Det är ändå en ganska stor grupp människor som tycker så.

Försvarandet av yttrandefriheten

Undersökningen har också tagit reda på hur många som anser att det är viktigt att försvara yttrandefriheten i Sverige.

68 procent har svarat att de tycker det är mycket viktigt, 28 procent tycker att det är ganska viktigt medan fyra procent svarat att det inte är särskilt viktigt.

1 procent var osäkra på hur de ställde sig till frågan.

Kan vara Ryssland

Sex av tio personer menar att koranbränningarna genomfördes i syfte att provocera Islam.

Samtidigt menar var fjärde svensk att bränningarna är ett sätt att förstöra för Natoansökan, och 17 procent tror att Ryssland ligger bakom aktionerna.

“Påverkanskampanjer”

Statsminister Ulf Kristersson (M) framhåller att Sverige just nu “utsätts för påverkanskampanjer understödda av stater och statsliknande aktörer, vars själva syfte är att skada Sverige och svenska intressen”.

Han menar även att han är mycket orolig över utvecklingen.

– De samordnade desinformationskampanjer som Sverige nu utsätts för försämrar situationen för svenska medborgare och företag utomlands, och försvagar säkerheten inom landet, menar han enligt SVT.

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen