JUST NU: Så många elområden kan Sverige få

2022 11 15

Regeringen och Sverigedemokraterna vill att Sverige på sikt ska få ett enda gemensamt elområde.

– Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar till stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde, framhåller partierna i deras gemensamma avtal, Tidöavtalet.

Enligt Svenska kraftnät, som förvaltar svenska statens stamnät för elkraft och är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige, kan det dock dröja länge innan ett sådant förslag blir verklighet. 

– Det är inte ett realistiskt alternativ, säger Mårten Bergman, chef för enheten för transmission och elmarknad vid myndigheten, till P4 Norrbotten.

Fyra förslag

Enligt enhetschefen kommer det dröja många år innan regeringen och SD:s förslag eventuellt kan genomföras. 

– Vi har så många strukturella flaskhalsar som vi inte kan hantera på ett effektivt sätt, säger Mårten Bergman till radiokanalen.

I nuläget utreder Svenska kraftnät fyra förslag för en utformning av Sveriges elområden. 

– Vi tittar på de utredningsförslag som vi har fått och i de förslagen finns det två alternativ där vi har tre elområden och två där vi har fyra elområden. Att ha Sverige som ett elområde är ingenting som vi analyserar just nu.

Svenska kraftnäts fyra förslag bygger på analyser som myndigheten har gjort av det svenska stamnätet. Myndigheten har även arbetat fram förslagen tillsammans med den europeiska energimyndigheten Acer, uppger SR.

Regeringen och SD:s förslag kan dock fortfarande bli verklighet. Men då krävs det att regeringen startar en egen elområdesöversyn.  Mårten Bergman bedömer ett sådant scenario som osannolikt.

– Det skulle baseras på att det finns förutsättningar för att ha Sverige som ett elområde. De förutsättningarna finns inte i nuläget, säger han till P4 Norrbotten.

Fyra elområden

Sverige består av fyra elområden.

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärtom.

– Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elledningarna för att transportera elen från norr till söder, uppger Energimarknadsinspektionen.

För elkunder kan det innebära att man tidvis får betala ett högre pris om man bor i södra Sverige jämfört med om man bor i norra Sverige.

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen