Så lite fisk får du äta – Livsmedelsverket går ut med direktiv

2024 10 10

Vissa grupper i Sverige ska bara äta fisk så lite som någon enstaka gång om året.

Det konstaterar Livsmedelsverket som nu förtydligar sina direktiv om saken.

Unga kvinnor måste lyssna

Sedan tidigare är det väl känt att en del fisk som konsumeras i Sverige kan innehålla för mycket miljögifter.

Av det skälet bör vissa i Sverige, framför allt kvinnor och barn, till stor del avstå från framför allt fet fisk.

– De som är svårast att nå är de unga kvinnorna, som behöver känna till det här. De behöver begränsa intaget av den här fisken fram till den dag man blir gravid, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio.

2-3 gånger per år

Det är dock skillnad på fisk och fisk.

Olika fiskar har ofta olika halter av gifter i sig, till exempel dioxin och PCB, beroende på var de har fiskats upp någonstans.

Och råden är strikta – inte minst för gravida och ammande kvinnor samt barn.

– Maximalt äta fet fisk från Östersjön eller Östersjöområdet, Vänern och Vättern 2-3 gånger per år, säger Sabina Litens Karlsson.

Kan orsaka cancer

För övriga grupper är det friare. 

Dessa kan äta fisk upp till en gång i veckan, konstaterar Livsmedelsverket.

Enligt myndigheten är det dock viktigt att variera vilken fisk man äter – både när det gäller sort och ursprung för att minska risken att få i sig dessa miljögifter.

Kostråden baseras på de nya nordiska näringsrekommendationerna som kom så sent som förra året.

– Dioxiner och PCB är gifter som våra kroppar har svårt att bryta ner, och därför kan lagras i kroppen under hela livet. Studier visar att ett intag av höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer.

Fiskar som kan innehålla dioxin och PCB:

  • Strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken
  • Vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • Sik från Vänern och Vättern
  • Röding från Vättern
  • Ål

Källa: Livsmedelsverket

Foto: T. Yewell


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 08

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn kan vänta under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel. Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen