Så lite fisk får du äta – Livsmedelsverket går ut med direktiv

2024 10 10

Vissa grupper i Sverige ska bara äta fisk så lite som någon enstaka gång om året.

Det konstaterar Livsmedelsverket som nu förtydligar sina direktiv om saken.

Unga kvinnor måste lyssna

Sedan tidigare är det väl känt att en del fisk som konsumeras i Sverige kan innehålla för mycket miljögifter.

Av det skälet bör vissa i Sverige, framför allt kvinnor och barn, till stor del avstå från framför allt fet fisk.

– De som är svårast att nå är de unga kvinnorna, som behöver känna till det här. De behöver begränsa intaget av den här fisken fram till den dag man blir gravid, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio.

2-3 gånger per år

Det är dock skillnad på fisk och fisk.

Olika fiskar har ofta olika halter av gifter i sig, till exempel dioxin och PCB, beroende på var de har fiskats upp någonstans.

Och råden är strikta – inte minst för gravida och ammande kvinnor samt barn.

– Maximalt äta fet fisk från Östersjön eller Östersjöområdet, Vänern och Vättern 2-3 gånger per år, säger Sabina Litens Karlsson.

Kan orsaka cancer

För övriga grupper är det friare.

Dessa kan äta fisk upp till en gång i veckan, konstaterar Livsmedelsverket.

Enligt myndigheten är det dock viktigt att variera vilken fisk man äter – både när det gäller sort och ursprung för att minska risken att få i sig dessa miljögifter.

Kostråden baseras på de nya nordiska näringsrekommendationerna som kom så sent som förra året.

– Dioxiner och PCB är gifter som våra kroppar har svårt att bryta ner, och därför kan lagras i kroppen under hela livet. Studier visar att ett intag av höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer.

Fiskar som kan innehålla dioxin och PCB:

Strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken
Vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
Sik från Vänern och Vättern
Röding från Vättern
Ål

Källa: Livsmedelsverket

Foto: T. Yewell

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen