Så lite fisk får du äta – Livsmedelsverket går ut med direktiv

2024 10 10

Vissa grupper i Sverige ska bara äta fisk så lite som någon enstaka gång om året.

Det konstaterar Livsmedelsverket som nu förtydligar sina direktiv om saken.

Unga kvinnor måste lyssna

Sedan tidigare är det väl känt att en del fisk som konsumeras i Sverige kan innehålla för mycket miljögifter.

Av det skälet bör vissa i Sverige, framför allt kvinnor och barn, till stor del avstå från framför allt fet fisk.

– De som är svårast att nå är de unga kvinnorna, som behöver känna till det här. De behöver begränsa intaget av den här fisken fram till den dag man blir gravid, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio.

2-3 gånger per år

Det är dock skillnad på fisk och fisk.

Olika fiskar har ofta olika halter av gifter i sig, till exempel dioxin och PCB, beroende på var de har fiskats upp någonstans.

Och råden är strikta – inte minst för gravida och ammande kvinnor samt barn.

– Maximalt äta fet fisk från Östersjön eller Östersjöområdet, Vänern och Vättern 2-3 gånger per år, säger Sabina Litens Karlsson.

Kan orsaka cancer

För övriga grupper är det friare. 

Dessa kan äta fisk upp till en gång i veckan, konstaterar Livsmedelsverket.

Enligt myndigheten är det dock viktigt att variera vilken fisk man äter – både när det gäller sort och ursprung för att minska risken att få i sig dessa miljögifter.

Kostråden baseras på de nya nordiska näringsrekommendationerna som kom så sent som förra året.

– Dioxiner och PCB är gifter som våra kroppar har svårt att bryta ner, och därför kan lagras i kroppen under hela livet. Studier visar att ett intag av höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer.

Fiskar som kan innehålla dioxin och PCB:

  • Strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken
  • Vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • Sik från Vänern och Vättern
  • Röding från Vättern
  • Ål

Källa: Livsmedelsverket

Foto: T. Yewell


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen