Så lite fisk får du äta – Livsmedelsverket går ut med direktiv

2024 10 10

Vissa grupper i Sverige ska bara äta fisk så lite som någon enstaka gång om året.

Det konstaterar Livsmedelsverket som nu förtydligar sina direktiv om saken.

Unga kvinnor måste lyssna

Sedan tidigare är det väl känt att en del fisk som konsumeras i Sverige kan innehålla för mycket miljögifter.

Av det skälet bör vissa i Sverige, framför allt kvinnor och barn, till stor del avstå från framför allt fet fisk.

– De som är svårast att nå är de unga kvinnorna, som behöver känna till det här. De behöver begränsa intaget av den här fisken fram till den dag man blir gravid, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio.

2-3 gånger per år

Det är dock skillnad på fisk och fisk.

Olika fiskar har ofta olika halter av gifter i sig, till exempel dioxin och PCB, beroende på var de har fiskats upp någonstans.

Och råden är strikta – inte minst för gravida och ammande kvinnor samt barn.

– Maximalt äta fet fisk från Östersjön eller Östersjöområdet, Vänern och Vättern 2-3 gånger per år, säger Sabina Litens Karlsson.

Kan orsaka cancer

För övriga grupper är det friare. 

Dessa kan äta fisk upp till en gång i veckan, konstaterar Livsmedelsverket.

Enligt myndigheten är det dock viktigt att variera vilken fisk man äter – både när det gäller sort och ursprung för att minska risken att få i sig dessa miljögifter.

Kostråden baseras på de nya nordiska näringsrekommendationerna som kom så sent som förra året.

– Dioxiner och PCB är gifter som våra kroppar har svårt att bryta ner, och därför kan lagras i kroppen under hela livet. Studier visar att ett intag av höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer.

Fiskar som kan innehålla dioxin och PCB:

  • Strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken
  • Vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • Sik från Vänern och Vättern
  • Röding från Vättern
  • Ål

Källa: Livsmedelsverket

Foto: T. Yewell


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen