Så lite fisk får du äta – Livsmedelsverket går ut med direktiv

2024 10 10

Vissa grupper i Sverige ska bara äta fisk så lite som någon enstaka gång om året.

Det konstaterar Livsmedelsverket som nu förtydligar sina direktiv om saken.

Unga kvinnor måste lyssna

Sedan tidigare är det väl känt att en del fisk som konsumeras i Sverige kan innehålla för mycket miljögifter.

Av det skälet bör vissa i Sverige, framför allt kvinnor och barn, till stor del avstå från framför allt fet fisk.

– De som är svårast att nå är de unga kvinnorna, som behöver känna till det här. De behöver begränsa intaget av den här fisken fram till den dag man blir gravid, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist på Livsmedelsverket, till Sveriges Radio.

2-3 gånger per år

Det är dock skillnad på fisk och fisk.

Olika fiskar har ofta olika halter av gifter i sig, till exempel dioxin och PCB, beroende på var de har fiskats upp någonstans.

Och råden är strikta – inte minst för gravida och ammande kvinnor samt barn.

– Maximalt äta fet fisk från Östersjön eller Östersjöområdet, Vänern och Vättern 2-3 gånger per år, säger Sabina Litens Karlsson.

Kan orsaka cancer

För övriga grupper är det friare. 

Dessa kan äta fisk upp till en gång i veckan, konstaterar Livsmedelsverket.

Enligt myndigheten är det dock viktigt att variera vilken fisk man äter – både när det gäller sort och ursprung för att minska risken att få i sig dessa miljögifter.

Kostråden baseras på de nya nordiska näringsrekommendationerna som kom så sent som förra året.

– Dioxiner och PCB är gifter som våra kroppar har svårt att bryta ner, och därför kan lagras i kroppen under hela livet. Studier visar att ett intag av höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer.

Fiskar som kan innehålla dioxin och PCB:

  • Strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken
  • Vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • Sik från Vänern och Vättern
  • Röding från Vättern
  • Ål

Källa: Livsmedelsverket

Foto: T. Yewell

JUST NU: ”Brutal värme” i Europa – då påverkas Sverige

2025 06 26

En värmebölja har dragit in över stora delar av Sydeuropa.

I Spanien och Frankrike har temperaturerna börjat stiga mot 40-gradersstrecket.

Spanska medier flaggar för extrema temperaturer på uppemot 45 grader i vissa delar av landet.  

– Spanien kommer att få det värst! Vid kusten kommer det förstås att vara lite svalare på grund av havsluften, men temperaturerna kommer fortfarande att ligga på runt 35 grader, säger meteorologen Charalampos Sarchosidis till Dagbladet.

– Efter helgen blir det brutalt för Paris, där termometern kan visa så mycket som 38 grader, fortsätter meteorologen och konstaterar att storstäder nästan blir obeboeliga när temperaturerna når så höga nivåer.

Sarchosidis uppmanar turister och lokalinvånare att fly till kusten.

– Annars blir värmen för utmanande. Vid kusten kan man undvika de värsta temperaturerna, och man kan svalka sig med ett dopp.

Sverige påverkas

Värmeböljan i Sydeuropa kommer att påverka Sverige.

I början av nästa vecka anländer den.

Det blir dock inte lika höga temperaturer som i södra Europa.

– I början på nästa vecka börjar varmare luft att strömma in söderifrån men det är ännu osäkert hur långt norrut varmluften tar sig, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg.

– På tisdag och onsdag ser det i alla fall ut att kunna bli högsommarvarmt i Götaland och möjligen även delar av Svealand med omkring 25 grader på flera platser.

FAKTA: Värmebölja

- Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja.

- I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Källa: SMHI

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

LARMET: Hundratusentals bilar kan förbjudas i Sverige

2025 06 26

Från och med den 1 juli träder nya EU-regler i kraft som syftar till att begränsa utsläppen av partiklar från bilar.

Nya standarder införs för bensin- och dieselbilar. Tuffare partikelgränser kommer att införas för både nyregistrerade och begagnade fordon.   

Nu höjs röster för att Sverige ska gå ännu längre.

Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) vill att de högst tillåtna gränsvärdena för partikelutsläpp ska höjas kraftigt. FBB pekar på att nästan alla svenska dieselbilar godkänns vid avgasmätning, trots att upp till 9 procent underkänns i länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna. 

– Att bara två promille får underkänt är ett bevis på att regelverket är katastrof. Vi släpper igenom bilar med extrema utsläpp, vilket skadar både hälsan och miljön. Fler dör i förtid av luftföroreningar än i trafikolyckor. Sverige och Transportstyrelsen måste agera, säger Tord Fornander, ordförande för FBB.

Varnar: Hundratusentals bilar kan få körförbud

FBB kräver att Transportstyrelsen omedelbart inför partikelräkning vid besiktning.

Nu svarar Transportstyrelsen.

Petra Wermström, myndighetens direktör för väg och järnväg, varnar för att över 100 000 dieselbilar kan få körförbud om kravet höjs till samma nivå som i exempelvis Tyskland.

– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd, skriver Wermström i DN.

– Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, fortsätter hon.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen – går under efter 104 år 

FAKTA: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Läs mer om bilmarknaden här: Ekonomibladet

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen