FURUVIK: Så kunde schimpanserna rymma

2023 02 01

Schimpanserna som rymde från Furuviksparken i Gävle i december tog sig ut genom en öppen gallerdörr.

Det framkommer av den redogörelse som djurparken skickat in till länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket.

Glömde stänga dörren

Furuviksparken kallar händelsen för en ”kombination av bristande rutiner och mänskliga misstag”.

Först glömde en djurvårdare att stänga och låsa en dörr i samband med arbete i ett tomt schimpanshägn. Därefter missade två djurvårdare att kontrollera den dörren inför att schimpanserna släpptes in i hägnet.

– I ljuset av det som skett är det tydligt att vår låsrutin i schimpanshägnen har varit bristfällig. Det ledde till en mycket allvarlig situation som hade kunnat bli farlig för människor och till att vi tvingades avliva fyra av våra schimpanser, säger Sandra Wilke, vd för Furuviksparken.

Granskar rapporten

Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket granskar nu schimpansrymningen ur djurskydds- och arbetsmiljöperspektiv.

– Vi välkomnar och bistår de utredningar som genomförs av polisen, länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Vi är ödmjuka inför att det fortsatta arbetet hos såväl myndigheterna som hos EY kan ge nya fakta och insikter om hur vi kan förbättra vårt arbete, säger Sandra Wilke.

Två tidigare incidenter

Rymningen i december 2022 inträffade trots att två olika tillbud kopplade till lås i schimpansernas hägn skedde under 2020 och 2021.

Händelserna 2020 och 2021 ledde till interna rapporter. Furuvik vidtog då flera åtgärder.

– Med facit i hand kan vi konstatera att de åtgärder vi genomfört inte har varit tillräckliga. Nu har vi utvecklat låsrutinen i schimpanshuset med en checklista och högre krav på kunskaper om hägnet och djuren. Därutöver kommer vi göra en omfattande översyn av samtliga låsrutiner i djurparken. Vi ska göra allt vi kan för att något liknande inte ska kunna hända igen, säger Sandra Wilke.

Fyra avlivades

Fyra schimpanser avlivades i samband med rymningen i december 2022.

Djurparken bedömde att sövning inte var ett säkert alternativ.

– Det kan ta lång tid, mellan 10 och 20 minuter, för sömnmedlet att verka. Under den tiden utgör schimpansen fortsatt en fara för människor och kan förflytta sig. Det är inte heller säkert att sömnmedlet ger den effekt man önskat. Vi hade inte heller möjlighet att lägga en sövd schimpans i schimpanshägnet, då det var osäkrat, framhåller Furuvik.

Arkivfoto: M. Gatheca resp A.Roberts

Text: Redaktionen

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen