Så kan V vända sitt förtvivlade läge och bli en stor vinnare

2021 06 16

Läget för Vänsterpartiet framstår som allt mer förtvivlat efter att även Stefan Löfven (S) viftar bort partiets hot om att fälla regeringen.

V med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har lovat att väcka misstroendevotum och försöka fälla regeringen om Löfven driver igenom förslaget om så kallade marknadshyror i Sverige. Men statsministern tycks nu – precis som M och KD – tro att V bluffar.

– Jag hörde liknande tongångar för ett år sedan i en annan fråga, säger Stefan Löfven till Expressen.

ANALYS

Sverige har sedan valet 2018 ett S-MP-C-L-styre där S-MP ingår i regeringen samtidigt som C-L utgör aktiva samarbetspartier som får igenom en rad olika krav i budgetsamarbetet genom det så kallade Januariavtalet.

Vänsterpartiet har en udda roll då partiet utgör passivt stöd till S-MP-C-L-styret genom att V tryckte på gul knapp vid statsministeromröstningen efter valet 2018. Eftersom man vinner en statsministeromröstning så länge man inte får 175 av de 349 riksdagsledamöternas röster emot sig så innebär både grön knapp, dvs ja-röster, och gul knapp, dvs avstår-röster, att man i praktiken röstar ja till den statsminister och den regering som föreslagits.

Dörrmatta

Om V istället för att rösta på avstår hade röstat nej så hade det inte blivit något S-MP-C-L-styre. Problemet för V är att partiet inte välkomnades in i budgetsamarbetet utan tvärtom förpassades ut i kylan. Därför kallas V ibland för dörrmatta – V:s stöd är ett måste för att S ska kunna styra men V får ingenting tillbaka.

V:s stora dröm är att bli relevant i politiken igen – precis som när partiet 2014-2018 utgjorde aktivt samarbetsparti och deltog i budgetsamarbetet med S-MP-regeringen. Men för S-MP-C är det naturligtvis smidigast att endast ta stöd av V vid statsministeromröstningen men i övrigt strunta helt i V:s önskemål.

V har god chans

V:s enda reella chans att få en plats i ett aktivt regeringssamarbete 2022 är sannolikt att verkligen visa att man är beredd att gå långt för att få inflytande och i praktiken innebär det att våga fälla regeringen..

Nu dömer såväl media som M, KD och S ut V:s löfte om att fälla regeringen och menar att det bara är tomma hot. Orsaken är att man menar att V aldrig skulle föredra ett M-KD-SD-styre istället för S-MP-C-L och därför kommer V aldrig att göra allvar av sina hot. Men här tänker man sannolikt fel för V har goda möjligheter att framgångsrikt anta båda utmaningarna:

🔸 V kan försöka fälla Regeringen Löfven och kan rent av lyckas om man får stöd av M-KD-SD.

🔸 Samtidigt skulle V givetvis i steg 2 inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister utan istället rösta fram en ny Löfvenregering – det tycks få tänka på. Om Regeringen Löfven faller blir det ju nya talmansrundor och V kan då välja att stödja Löfven igen. Det skulle leda till att V lyckas med tre viktiga saker:

✅ Visa sina egna väljare och potentiella väljare att man menar allvar. V accepterar inte marknadshyror och är beredda att slåss hårt för att stoppa förslaget.

✅ Visa att V kräver en aktiv plats i regeringsunderlaget efter 2022 och markera kraftfullt för att visa att Regeringen Löfven inte kan nonchalera V hur mycket som helst. Markera mot sin hånfulla nuvarande status som dörrmatta.

✅ Stoppa den pågående förminskningskampanjen av V som bedrivs av M, KD och S och istället kasta över bollen till M-KD som då tvingas välja mellan att rösta fram Löfven till statsminister eller att stödja V:s linje.

Att väcka misstroendevotum mot S-MP-regeringen avseende friare hyressättning, så kallade marknadshyror, kan med ovanstående strategi bli en gyllene framgångsväg för Vänsterpartiet. Och tvärtom mot vad många i media påskiner så innebär det inte att V för den skull ger sitt stöd till en M-KD-SD-regering.

Och V skulle ju uppnå sina mål även om man inte lyckas fälla regeringen - för då är det sannolikt M och KD som räddar kvar regeringen istället.

[yop_poll id="175"]

JUST NU: Norge ska jaga Putins havsspöken

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen