Så kan V vända sitt förtvivlade läge och bli en stor vinnare

2021 06 16

Läget för Vänsterpartiet framstår som allt mer förtvivlat efter att även Stefan Löfven (S) viftar bort partiets hot om att fälla regeringen.

V med partiledare Nooshi Dadgostar i spetsen har lovat att väcka misstroendevotum och försöka fälla regeringen om Löfven driver igenom förslaget om så kallade marknadshyror i Sverige. Men statsministern tycks nu – precis som M och KD – tro att V bluffar.

– Jag hörde liknande tongångar för ett år sedan i en annan fråga, säger Stefan Löfven till Expressen.

ANALYS

Sverige har sedan valet 2018 ett S-MP-C-L-styre där S-MP ingår i regeringen samtidigt som C-L utgör aktiva samarbetspartier som får igenom en rad olika krav i budgetsamarbetet genom det så kallade Januariavtalet.

Vänsterpartiet har en udda roll då partiet utgör passivt stöd till S-MP-C-L-styret genom att V tryckte på gul knapp vid statsministeromröstningen efter valet 2018. Eftersom man vinner en statsministeromröstning så länge man inte får 175 av de 349 riksdagsledamöternas röster emot sig så innebär både grön knapp, dvs ja-röster, och gul knapp, dvs avstår-röster, att man i praktiken röstar ja till den statsminister och den regering som föreslagits.

Dörrmatta

Om V istället för att rösta på avstår hade röstat nej så hade det inte blivit något S-MP-C-L-styre. Problemet för V är att partiet inte välkomnades in i budgetsamarbetet utan tvärtom förpassades ut i kylan. Därför kallas V ibland för dörrmatta – V:s stöd är ett måste för att S ska kunna styra men V får ingenting tillbaka.

V:s stora dröm är att bli relevant i politiken igen – precis som när partiet 2014-2018 utgjorde aktivt samarbetsparti och deltog i budgetsamarbetet med S-MP-regeringen. Men för S-MP-C är det naturligtvis smidigast att endast ta stöd av V vid statsministeromröstningen men i övrigt strunta helt i V:s önskemål.

V har god chans

V:s enda reella chans att få en plats i ett aktivt regeringssamarbete 2022 är sannolikt att verkligen visa att man är beredd att gå långt för att få inflytande och i praktiken innebär det att våga fälla regeringen..

Nu dömer såväl media som M, KD och S ut V:s löfte om att fälla regeringen och menar att det bara är tomma hot. Orsaken är att man menar att V aldrig skulle föredra ett M-KD-SD-styre istället för S-MP-C-L och därför kommer V aldrig att göra allvar av sina hot. Men här tänker man sannolikt fel för V har goda möjligheter att framgångsrikt anta båda utmaningarna:

🔸 V kan försöka fälla Regeringen Löfven och kan rent av lyckas om man får stöd av M-KD-SD.

🔸 Samtidigt skulle V givetvis i steg 2 inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister utan istället rösta fram en ny Löfvenregering – det tycks få tänka på. Om Regeringen Löfven faller blir det ju nya talmansrundor och V kan då välja att stödja Löfven igen. Det skulle leda till att V lyckas med tre viktiga saker:

✅ Visa sina egna väljare och potentiella väljare att man menar allvar. V accepterar inte marknadshyror och är beredda att slåss hårt för att stoppa förslaget.

✅ Visa att V kräver en aktiv plats i regeringsunderlaget efter 2022 och markera kraftfullt för att visa att Regeringen Löfven inte kan nonchalera V hur mycket som helst. Markera mot sin hånfulla nuvarande status som dörrmatta.

✅ Stoppa den pågående förminskningskampanjen av V som bedrivs av M, KD och S och istället kasta över bollen till M-KD som då tvingas välja mellan att rösta fram Löfven till statsminister eller att stödja V:s linje.

Att väcka misstroendevotum mot S-MP-regeringen avseende friare hyressättning, så kallade marknadshyror, kan med ovanstående strategi bli en gyllene framgångsväg för Vänsterpartiet. Och tvärtom mot vad många i media påskiner så innebär det inte att V för den skull ger sitt stöd till en M-KD-SD-regering.

Och V skulle ju uppnå sina mål även om man inte lyckas fälla regeringen - för då är det sannolikt M och KD som räddar kvar regeringen istället.

[yop_poll id="175"]

23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen