Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

2024 10 05

Västvärlden och Kiev uppges diskutera ett förslag som skulle kunna få slut på kriget och ge Ukraina Natomedlemskap – men till ett högt pris.

Förslaget har diskuterats allt mer intensivt mellan västerländska och ukrainska företrädare på senare tid, enligt Financial Times.

Det går ut på att man skulle kunna få slut på konflikten genom att erbjuda ”mark i utbyte mot Natomedlemskap”, enligt diplomatiska källor.

”Västtysk” modell

Förslaget går alltså ut på att fred uppnås utan att territorier ockuperade av Ryssland återgår till Ukraina.

Istället skulle bara det territorium som kontrolleras av Kiev anslutas till Nato och få åtnjuta Natos säkerhetsgarantier.

Mark som är ockuperad av Ryssland skulle i juridisk mening fortfarande betraktas som ukrainsk, men man skulle försöka få tillbaka den på diplomatisk väg, och det ockuperade territoriet skulle inte omfattas av Natomedlemskapet.

Den här läsningen kallas för den ”västtyska” modellen.

Under kalla kriget var Västtyskland med i Nato, medan Östtyskland ingick i östblocket och inte omfattades av västalliansen.

Kan betraktas som tillfällig lösning

Den här möjligheten har bland annat tagits upp av Jens Stoltenberg, Natos tidigare generalsekreterare, som ser den ”västtyska” modellen som en möjlig lösning för att få slut på kriget och få med Ukraina i Nato, enligt tidningen.

Förslaget diskuteras allt mer flitigt, och förespråkas öppet bland annat av Tjeckiens president Petr Pavel. Han menar att Ukraina inte behöver återta hela sitt territorium för att kunna gå med i Nato.

– Om det finns en avgränsning, eller bara en administrativ gräns, så kan vi betrakta det som tillfälligt och acceptera Ukraina i Nato på det territorium som landet kontrollerar vid det tillfället, säger han, enligt tidningen.

Det är viktigt att komma ihåg att förslaget inte innebär att Kiev eller väst skulle erkänna Rysslands rätt att styra över ockuperade territorier, skriver Financial Times.

Istället hoppas man att dessa territorier ska kunna återställas långsiktigt på diplomatisk väg.

Officiellt är lösningen fortfarande ”tabu” för Ukraina, som inte gärna vill kompromissa med Ryssland.

Men bakom kulisserna diskuteras den ”västtyska” lösningen också allt mer bland ukrainska företrädare, enligt tidningen.

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen