Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

2024 10 05

Västvärlden och Kiev uppges diskutera ett förslag som skulle kunna få slut på kriget och ge Ukraina Natomedlemskap – men till ett högt pris.

Förslaget har diskuterats allt mer intensivt mellan västerländska och ukrainska företrädare på senare tid, enligt Financial Times.

Det går ut på att man skulle kunna få slut på konflikten genom att erbjuda ”mark i utbyte mot Natomedlemskap”, enligt diplomatiska källor.

”Västtysk” modell

Förslaget går alltså ut på att fred uppnås utan att territorier ockuperade av Ryssland återgår till Ukraina.

Istället skulle bara det territorium som kontrolleras av Kiev anslutas till Nato och få åtnjuta Natos säkerhetsgarantier.

Mark som är ockuperad av Ryssland skulle i juridisk mening fortfarande betraktas som ukrainsk, men man skulle försöka få tillbaka den på diplomatisk väg, och det ockuperade territoriet skulle inte omfattas av Natomedlemskapet.

Den här läsningen kallas för den ”västtyska” modellen.

Under kalla kriget var Västtyskland med i Nato, medan Östtyskland ingick i östblocket och inte omfattades av västalliansen.

Kan betraktas som tillfällig lösning

Den här möjligheten har bland annat tagits upp av Jens Stoltenberg, Natos tidigare generalsekreterare, som ser den ”västtyska” modellen som en möjlig lösning för att få slut på kriget och få med Ukraina i Nato, enligt tidningen.

Förslaget diskuteras allt mer flitigt, och förespråkas öppet bland annat av Tjeckiens president Petr Pavel. Han menar att Ukraina inte behöver återta hela sitt territorium för att kunna gå med i Nato.

– Om det finns en avgränsning, eller bara en administrativ gräns, så kan vi betrakta det som tillfälligt och acceptera Ukraina i Nato på det territorium som landet kontrollerar vid det tillfället, säger han, enligt tidningen.

Det är viktigt att komma ihåg att förslaget inte innebär att Kiev eller väst skulle erkänna Rysslands rätt att styra över ockuperade territorier, skriver Financial Times.

Istället hoppas man att dessa territorier ska kunna återställas långsiktigt på diplomatisk väg.

Officiellt är lösningen fortfarande ”tabu” för Ukraina, som inte gärna vill kompromissa med Ryssland.

Men bakom kulisserna diskuteras den ”västtyska” lösningen också allt mer bland ukrainska företrädare, enligt tidningen.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen