Så kan Ukraina bli Natomedlem – till ett högt pris

2024 10 05

Västvärlden och Kiev uppges diskutera ett förslag som skulle kunna få slut på kriget och ge Ukraina Natomedlemskap – men till ett högt pris.

Förslaget har diskuterats allt mer intensivt mellan västerländska och ukrainska företrädare på senare tid, enligt Financial Times.

Det går ut på att man skulle kunna få slut på konflikten genom att erbjuda ”mark i utbyte mot Natomedlemskap”, enligt diplomatiska källor.

”Västtysk” modell

Förslaget går alltså ut på att fred uppnås utan att territorier ockuperade av Ryssland återgår till Ukraina.

Istället skulle bara det territorium som kontrolleras av Kiev anslutas till Nato och få åtnjuta Natos säkerhetsgarantier.

Mark som är ockuperad av Ryssland skulle i juridisk mening fortfarande betraktas som ukrainsk, men man skulle försöka få tillbaka den på diplomatisk väg, och det ockuperade territoriet skulle inte omfattas av Natomedlemskapet.

Den här läsningen kallas för den ”västtyska” modellen.

Under kalla kriget var Västtyskland med i Nato, medan Östtyskland ingick i östblocket och inte omfattades av västalliansen.

Kan betraktas som tillfällig lösning

Den här möjligheten har bland annat tagits upp av Jens Stoltenberg, Natos tidigare generalsekreterare, som ser den ”västtyska” modellen som en möjlig lösning för att få slut på kriget och få med Ukraina i Nato, enligt tidningen.

Förslaget diskuteras allt mer flitigt, och förespråkas öppet bland annat av Tjeckiens president Petr Pavel. Han menar att Ukraina inte behöver återta hela sitt territorium för att kunna gå med i Nato.

– Om det finns en avgränsning, eller bara en administrativ gräns, så kan vi betrakta det som tillfälligt och acceptera Ukraina i Nato på det territorium som landet kontrollerar vid det tillfället, säger han, enligt tidningen.

Det är viktigt att komma ihåg att förslaget inte innebär att Kiev eller väst skulle erkänna Rysslands rätt att styra över ockuperade territorier, skriver Financial Times.

Istället hoppas man att dessa territorier ska kunna återställas långsiktigt på diplomatisk väg.

Officiellt är lösningen fortfarande ”tabu” för Ukraina, som inte gärna vill kompromissa med Ryssland.

Men bakom kulisserna diskuteras den ”västtyska” lösningen också allt mer bland ukrainska företrädare, enligt tidningen.

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen