UPPGIFTER: Så kan Sverige och Väst hjälpa Ukraina på bästa sätt framöver

2023 01 01

Sverige med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen kan tillsammans med de andra demokratierna i Väst inklusive Nato och USA hjälpa Ukraina till seger mot den ryska regimen.

Det anser såväl Ukrainas president Volodymyr Zelensky som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg nu när det nya året 2023 har inletts.

Men för att Ukraina ska lyckas finns det något som är extra viktigt betonar Jens Stoltenberg.

Öka vapenproduktionen omgående

Det handlar om att öka vapenproduktionen rejält och omgående enligt Natochefen.

– Det är en mycket stor uppgift, säger Stoltenberg.

– Vi behöver en enorm mängd ammunition, vi behöver reservdelar, vi behöver underhåll [av vapnen], säger Stoltenberg till BBC Radio.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Det är nu helt avgörande för  Ukrainas Väpnade Styrkor att få in mer vapen och ammunition från Väst.

Annars riskerar Putin att invadera Ukraina, mörda Zelensky och göra hela landet till en lydstat till den ryska diktaturen.

Det uppger USA:s underrättelsetjänst i en analys.

Nato betonar att västländerna behöver öka vapenproduktionen både för Ukrainas skull men även för Västs egen skull.

Nya ryska anfall väntar

– Det är en kärnuppgift för Nato att tillse att vi har vapenlager, tillgång och vapen på plats för att försäkra vår egen avskräckningsförmåga och försvar, betonar Stoltenberg.

– Men även att fortsätta att förse Ukraina med stöd på lång sikt.

Ryssland tros just nu träna tiotusentals nya soldater som ska sättas in i kriget mot Ukraina framöver.

– Det indikerar att de är redo att fortsätta kriget och gå till nya anfall, säger Stoltenberg till BBC.

– Vi måste förse Ukraina med militärt stöd nu, säger Stoltenberg.

Förnyat stöd från Macron

Natochefen understryker att Ukrainas styrkeposition i möjliga framtida förhandlingar med Ryssland helt och håller är beroende av Ukrainas styrka på slagfältet.

Ett av Natos främsta medlemsländer gick på nyårsaftonen ut till stort förnyat stöd till Ukraina.

– Vi kommer att hjälpa er till segern är nådd, säger Frankrikes president Emmanuel Macron.

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen