UPPGIFTER: Så kan Sverige och Väst hjälpa Ukraina på bästa sätt framöver

2023 01 01

De länder som stödjer Ukraina mot Putins brutala armé har en uppgift som är extra viktig nu framöver.

Sverige med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen kan tillsammans med de andra demokratierna i Väst inklusive Nato och USA hjälpa Ukraina till seger mot den ryska regimen.

Det anser såväl Ukrainas president Volodymyr Zelensky som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg nu när det nya året 2023 har inletts.

Men för att Ukraina ska lyckas finns det något som är extra viktigt betonar Jens Stoltenberg.

Öka vapenproduktionen omgående

Det handlar om att öka vapenproduktionen rejält och omgående enligt Natochefen.

– Det är en mycket stor uppgift, säger Stoltenberg.

– Vi behöver en enorm mängd ammunition, vi behöver reservdelar, vi behöver underhåll [av vapnen], säger Stoltenberg till BBC Radio.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Det är nu helt avgörande för  Ukrainas Väpnade Styrkor att få in mer vapen och ammunition från Väst.

Annars riskerar Putin att invadera Ukraina, mörda Zelensky och göra hela landet till en lydstat till den ryska diktaturen.

Det uppger USA:s underrättelsetjänst i en analys.

Nato betonar att västländerna behöver öka vapenproduktionen både för Ukrainas skull men även för Västs egen skull.

Nya ryska anfall väntar

– Det är en kärnuppgift för Nato att tillse att vi har vapenlager, tillgång och vapen på plats för att försäkra vår egen avskräckningsförmåga och försvar, betonar Stoltenberg.

– Men även att fortsätta att förse Ukraina med stöd på lång sikt.

Ryssland tros just nu träna tiotusentals nya soldater som ska sättas in i kriget mot Ukraina framöver.

– Det indikerar att de är redo att fortsätta kriget och gå till nya anfall, säger Stoltenberg till BBC.

– Vi måste förse Ukraina med militärt stöd nu, säger Stoltenberg.

Förnyat stöd från Macron

Natochefen understryker att Ukrainas styrkeposition i möjliga framtida förhandlingar med Ryssland helt och håller är beroende av Ukrainas styrka på slagfältet.

Ett av Natos främsta medlemsländer gick på nyårsaftonen ut till stort förnyat stöd till Ukraina.

– Vi kommer att hjälpa er till segern är nådd, säger Frankrikes president Emmanuel Macron.

Text: Redaktionen


12 jan 2026

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar. 

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen


13 jan 2026

Kreml: Då tar vi över Grönland – “kan rösta om några dagar”

2026 01 13

Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, påstår att Grönland kan ansluta sig till Ryssland.

Det mystiska utspelet kommer sent på tisdagskvällen svensk tid.

Kremlhöken varnar USA:s president Donald Trump att om han inte agerar snabbt för att säkra världens största ö kan republikanen snuvas på territoriet.

– Trump måste skynda sig. Enligt obekräftade uppgifter kan det bli en plötslig folkomröstning om några dagar, där hela Grönlands befolkning på 55 000 kan rösta för att bli en del av Ryssland, säger Dmitirj Medvedev till ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sedan är det över. Inga nya små stjärnor på den amerikanska flaggan.

Inga sådana planer

Var den ryska toppolitikern har fått sin information från är högst oklart. Det finns inga planer på att en folkomröstning skulle äga rum på Grönland inom det närmaste. Inte heller att öns befolkning skulle vilja ansluta sig till Ryssland.

Dmitrij Medvedev är känd, eller ökänd, för att sprida hatisk retorik mot västvärlden, inte sällan med en sarkastisk ton. Det är ofta just Medvedev som skickas fram för att utfärda grova hot mot Europa, Nato och USA. 

Nyligen stod han för ett utspel om att den ryska militären borde kidnappa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

– Kidnappningen av nynazisten Merz skulle kunna vara en storartad vändning i denna karneval, sade han till ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass förra veckan.

LÄS MER: Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

Trump: Tar över om inte vi gör det

Donald Trump har under de senaste veckorna upprepat sin ambition om att ta över Grönland. Om inte USA gör det står Kina eller Ryssland redo att ta över territoriet, enligt presidenten. 

Grönland har vid flera tillfällen förklarat att det är upp till ön och dess invånare att avgöra sin egen framtid.

På onsdagen kommer Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att träffa USA:s motsvarighet Marco Rubio om saken, enligt TV2.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt väntas också delta.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Foto: K. Mathiasen resp President of Russia Office

Text: Redaktionen