UPPGIFTER: Så kan Sverige och Väst hjälpa Ukraina på bästa sätt framöver

2023 01 01

De länder som stödjer Ukraina mot Putins brutala armé har en uppgift som är extra viktig nu framöver.

Sverige med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen kan tillsammans med de andra demokratierna i Väst inklusive Nato och USA hjälpa Ukraina till seger mot den ryska regimen.

Det anser såväl Ukrainas president Volodymyr Zelensky som Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg nu när det nya året 2023 har inletts.

Men för att Ukraina ska lyckas finns det något som är extra viktigt betonar Jens Stoltenberg.

Öka vapenproduktionen omgående

Det handlar om att öka vapenproduktionen rejält och omgående enligt Natochefen.

– Det är en mycket stor uppgift, säger Stoltenberg.

– Vi behöver en enorm mängd ammunition, vi behöver reservdelar, vi behöver underhåll [av vapnen], säger Stoltenberg till BBC Radio.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Det är nu helt avgörande för Ukrainas Väpnade Styrkor att få in mer vapen och ammunition från Väst.

Annars riskerar Putin att invadera Ukraina, mörda Zelensky och göra hela landet till en lydstat till den ryska diktaturen.

Det uppger USA:s underrättelsetjänst i en analys.

Nato betonar att västländerna behöver öka vapenproduktionen både för Ukrainas skull men även för Västs egen skull.

Nya ryska anfall väntar

– Det är en kärnuppgift för Nato att tillse att vi har vapenlager, tillgång och vapen på plats för att försäkra vår egen avskräckningsförmåga och försvar, betonar Stoltenberg.

– Men även att fortsätta att förse Ukraina med stöd på lång sikt.

Ryssland tros just nu träna tiotusentals nya soldater som ska sättas in i kriget mot Ukraina framöver.

– Det indikerar att de är redo att fortsätta kriget och gå till nya anfall, säger Stoltenberg till BBC.

– Vi måste förse Ukraina med militärt stöd nu, säger Stoltenberg.

Förnyat stöd från Macron

Natochefen understryker att Ukrainas styrkeposition i möjliga framtida förhandlingar med Ryssland helt och håller är beroende av Ukrainas styrka på slagfältet.

Ett av Natos främsta medlemsländer gick på nyårsaftonen ut till stort förnyat stöd till Ukraina.

– Vi kommer att hjälpa er till segern är nådd, säger Frankrikes president Emmanuel Macron.

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen