Så hade svenskarna röstat i USA-valet

2024 09 09

En ny undersökning visar hur svenskarna hade röstat i det amerikanska valet.

Spänningarna stiger inför USA-valet som äger rum i början av november.

Snart sker den första debatten mellan Donald Trump och Kamala Harris, och de senaste mätningarna visar att det blir allt jämnare mellan kandidaterna.

Nu visar en ny undersökning hur svenskarna hade röstat i USA-valet.

Så hade svenskarna röstat

Det är Demoskop som har genomfört undersökningen på uppdrag av Omni.

Där framgår att 73 procent av svenskarna hade röstat på Kamala Harris.

14 procent av svenskarna hade röstat på Donald Trump, uppger Omni.

Ett parti står ut

Vad som även framgår i undersökningen är att de som röstar på Sverigedemokraterna i Sverige hade i större utsträckning röstat på Trump.

Där är siffran 44 procent.

Samtidigt hade 34 procent av SD-röstarna haft Kamala Harris som val.

– Vi kan ändå med säkerhet säga att det är det enda partiet med god marginal där flest stöttar Trump, säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till Omni.

I undersökningen framgår även att många svenskar anser att USA-valet är viktigare än EU-valet.

Snart dags för debatt

Snart är det dags för debatt mellan Kamala Harris och Donald Trump, där tydliga regler har etablerats.

– ABC News sa att mikrofonerna ”kommer att vara live endast för den kandidat vars tur det är att tala och tystas när tiden tillhör en annan kandidat.” Harris och Trump kommer inte att tillåtas ställa frågor till varandra, förklarar CBS.

Två minuter

CBS förklarar vidare att regler har upprättats för att undvika bråk och hets i den kommande debatten.

– Kandidaterna får två minuter vardera för sina slutanföranden. Det finns inga öppningsanföranden. De kommer att ha två minuter för att svara på moderatorernas frågor, två minuter för repliker och en extra minut för uppföljningar eller förtydliganden.

– Harris och Trump får inte ta med sig förskrivna anteckningar på scenen, men kommer att ha en penna, ett anteckningsblock och en flaska vatten vid sina talarstolar.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen