Så går Sveriges vaccinering jämfört med alla andra EU-länder

2021 07 24

Andelen 18-plussare som fått dos 1 varierar kraftigt i Europa och Sverige har precis nått upp till 75 %.

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC redovisar dagliga uppdateringar över hur bra det går för länderna i EU och EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein, när det gäller att vaccinera sin befolkning mot coronaviruset.

I listan nedan ingår även Storbritannien och siffrorna avser hur många procent av den vuxna befolkningen som har fått dos 1. Sverige har 74 % då det senaste dygnet inte har uppdaterats i ECDC-statistiken ännu. När det inkluderas senare idag så når Sverige upp till 75,1 %. Så här ser det ut för alla länder:

90   Island
88   Storbritannien
84   Malta
83   Belgien
83   Nederländerna
82   Danmark
79   Irland
79   Norge
78   Finland
77   Portugal
77   Spanien
76   Luxemburg
74   Sverige
72   Tyskland
71   Frankrike
69   Österrike
68   Cypern
66   Ungern
62   Tjeckien
62   Liechtenstein
61   Grekland
58   Polen
55   Estland
55   Italien
55   Litauen
50   Slovenien
47   Kroatien
47   Slovakien
44   Lettland
31   Rumänien
18   Bulgarien
 

Källan är ECDC förutom för Italien där det är The Times och Norge där det är Folkhelseinstituttet.

ANALYS

Norden ligger mycket bra till och liksom även Storbritannien som var första land ut att godkänna AstraZenecas vaccin vilket bidrog till att de inledde sin vaccinering mycket tidigt. Sverige ligger sämst till i Norden men ändå över EU-EES-snittet som är 67 %. Sverige ligger även före de två EU-giganterna Frankrike och Tyskland.

Fiasko i Bulgarien och Rumänien

Östeuropa ligger klart efter och riktigt illa är det i Bulgarien och Rumänien där vaccinskepsisen är mycket stor.  Europabarometerns opinionsundersökning i februari visade att bara 23 % i Rumänien och 19 % i Bulgarien ville vaccinera sig jämfört med 71 % i Sverige – som redan överstigit den nivån.

[yop_poll id="394"]

5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen