USA: Så går det i mellanårsvalet

2022 11 09

Resultaten i det amerikanska mellanårsvalet rullar in på onsdagsmorgonen. De förväntade republikanska jätteframgångarna verkar utebli, men partiet förefaller ta hem representanthuset.

Stenhårt i valet till hyperviktiga senaten.

Fördel för republikanerna i valet till representanthuset.

Där är två indikationer i utgången av det amerikanska mellanårsvalet, som inte bara ger en hint om hur sittande Joe Biden skött sig, utan också indikerar hur de kommande åren ska utvecklas.

Ännu klockan 5.30 på onsdagsmorgonen var ingenting hundraprocentigt klart, men tendenser antydde utvecklingen. Dels i representanthuset, dels i senaten.

I det senare valet, till senaten, är det en riktig rysare där ett definitivt resultat kan dröja. Enligt amerikanska medier kan utgången vara klar först om flera dagar.

En sak stod klar när valet analyserades för fullt i de amerikanska medierna, nämligen att de förväntade republikanska jätteframgångarna verkade ha uteblivit.

Jämnt i senaten

Dock ledde republikanerna kampen till senaten med 45 vunna platser mot demokraternas 43. För att ta hem senaten krävs 51 mandat. Men bara minuter senare visade kanalen CNN att det stod 46-46 i fördelningen av platser.

Och, tillstår flera amerikanska analytiker i takt med att rapporteringen kommer in, det är så oerhört jämnt i flera av delstaterna att det kan bli svårt för någon kandidat att ta hem mer än 50 procent av rösterna, vilket skulle kunna leda till omval.

I oerhört viktiga delstaten Georgia, till exempel, var det på morgonen svensk tid just precis så osäkert.

Fördel republikanerna i representanthuset

Däremot verkade republikanerna gå mot en seger i representanthuset.

Inför valet menade amerikanerna i opinionsundersökningar att den tilltagande inflationen och abortfrågan var de viktigaste punkterna för dem att ta ställning till innan de lade sina röster.

Parallellt med resultaten kom de förväntade påståendena om valfusk och tekniska problem. I delstaten Arizona och området Maricopa county, till exempel. Där har trilskande rösträkningsmaskiner frustrerat väljarna, vilket fick somliga att sprida vilseledande och osann information, framhåller NBC.

Utmana om presidentkandidatur

Förutom valet till senaten och representanthuset är mellanårsvalet viktigt för de som vill utmana om presidentposterna på respektive sida.

I skrivande stund stängde vallokalerna i delstaten Hawaii och så dags var det fortsatt fördel republikanerna i representanthuset, men jämnt i senaten.

Foto: S. Weeks

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen