Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

I dag klockan 11.00 ger statsministerkandidat Ulf Kristersson (M) besked.

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas  mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen