Så går det för Kristersson (M) hos talmannen

2022 10 12

Moderatledaren skall vid det klockslaget stega in på talman Andreas Norléns kontor på riksdagen och leverera ett synnerligen uppmärksammat besked.

Ny regering i Sverige

Beskedet avser huruvida Moderaternas partiledare har lyckats få ihop ett avtal mellan sitt eget parti och Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna rörande en ny svensk regering som ska styra landet under den nya mandatperioden 2023 till 2026.

ANALYS

Mediabevakning är enorm och tidningar, TV-kanaler och radiokanaler laddar nu för extrasändningar, livesändningar och det ena med det tredje för att krama ut varenda sekund av de spännande regeringssamtalen.

Samtalen har pågått i snart fyra veckor och den stora frågan är om man kommer att enas – och i så fall om vad.

Mediabilden är att det tycks gå allt trögare i samtalen och att de mörka molnen möjligen hopar sig över Ulf Kristersson.

Den stående och allt mer högljudda som riktas  mot Moderatledaren och även de andra tre partiledarna är varför det tar så lång tid?

Många stora frågor

Men det gäller att enas om en mängd väldigt stora och svåra frågor:

- Energifrågan

- De höga elpriserna

- Den grova gängkriminaliteten

- Den övriga brottsligheten

- Migrationen

- Den misslyckade integrationen

- Jobben och ekonomin

- Den skenande inflationen

- Klimatfrågan

- Skolan

- Sjukvården

- Äldreomsorgen

- Skatterna, Utrikespolitiken, Försvaret, Polisfrågan, Jordbruket, Landsbygden, Bensinpriset…..ja ni fattar….

Listan är väldigt lång – och då tar det inte 4-5 dagar utan då tar det 4-5 veckor. Minst.

Att partierna inte var helt enade i förväg var väl känt.

Första gången med SD

I Sverige är vi vana vid enpartiregeringar och vid några få tillfällen de senaste årtiondena även flerpartiregeringar. Sedan 1982 har faktiskt 6 st regeringar varit rena S-regeringar och sen har vi Löfvens S-MP-regering.

Men bara regeringarna Bildt och Reinfeldt har varit regeringar med mer än två partier.

Och nu är det första gången som regeringsunderlaget M, KD, SD och L är aktuellt så då är det helt naturligt att det tar minst 4-5 veckor – om inte ännu längre tid.

Min prognos

Min prognos är att det blir ett M-KD-SD-L-styre och det är nog inte många flera än just journalisterna själva som går i taket kring om det tar 4, 7 eller 9 veckor tills det framgår vilka av de fyra partierna som ska ingå i regeringen eller inte.

Det blir ungefär samma politik oavsett vilka av de fyra partierna som erhåller ministerposter. Det klart viktigaste är istället vilka partier som ingår i regeringsunderlaget.

Med betydande sannolikhet kommer beskedet i morgon onsdag eller nästa vecka. Om det tar en vecka till eller två är det inte en kotte som kommer att tänka på i slutet av oktober.

Faktum är att det är helt bortglömt redan ett par dagar efter att det tillfälle som Ulf Kristersson ger ett Ja-besked och håller pressträff med de andra tre partiledarna.

Nästintill uteslutet

Om de däremot inte kommer överens alls – ja då blir rubrikerna extremt stora. Då går bollen istället över till Lag Magdalena Andersson.

Men att den Rödgröna sidan i så fall skulle kunna finna en majoritet och bilda regering är enligt min bedömning nästintill uteslutet.

Hos talmannen

Det lär med andra ord går bra för Lag Kristersson hos talmannen.

Om det sen sker i morgon, om en vecka eller tre veckor är av mindre betydelse.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen